GoT på svenska?

Det talas mycket om GoT just nu. Jag menar, jag gillar ju också GoT, men jag blir lite förvirrad av diskussionerna om säsonger och troner och riddare. Och lite orolig också över pratet om sista säsongen. Vadå sista? Det är väl alltid säsong för GoT? Bäst passar en GoT före maten en varm sommardag, med massor av is, rejält med tonic (gärna Fentimans eller Fevertree) och med en försiktigt krossad limeklyfta för smak. Joxande med rosmarin och tranbär och annat konstigt har jag aldrig förstått mej på. Men GoT går bra i alla sammanhang. Och så håller den ju malarian borta också. 

Vadå Game of Thrones? Jag trodde ju GoT betyder Gin och Tonic och är en försvenskning av det internationellt gångbara GT.

GT à la Höijers. Onödigt komplicerat. Tranbären tillför inget och rosmarinkvisten fastnar i näsan. 

Morsdagsfunderingar

Årets Morsdag kom och gick. Den nya solstolen står på terrassen och Läckbergs nya bestseller En bur av guld ligger på nattduksbordet och väntar på att läsas. Skumpan är urdrucken. Dammet har lagt sig. Det som återstår är en trött bukett vitsippor på matsalsbordet. 

I söndags lade alla glada mammor upp fina bilder och tacksamma inlägg på sociala medier. Jamen fy på er. Ni vet väl att det är många som kan bli kränkta av det? Alla de som inte kan bli mamma, alla som har mist sin mamma, alla mammor som har mist sina barn och en hel del andra också av bara farten. Vi ska tänka på dem och deras känslor och inte skryta med våra morsdagskort och våra vackra barn och våra fina presenter och istället för morsdag ska vi fira anhörigdag på dagis och allt ska vara så där riktigt jämntjockt och rättvist och lagom. Så att ingen blir kränkt. 

Nu tycker jag ju faktiskt inte riktigt så här. Jag tycker att vi ska fira morsdag med stolthet. Och lucia och jul och midsommar också. Och jag tror faktiskt att den som av olika orsaker inte kan delta i den festligheten inte blir kränkt om vi andra har roligt. Jag tror att de kanske är mera lessna den dagen, de kanske undviker att gå ut på restaurang bland alla morsdagsfirare och de kanske läser en bok hellre än hänger på sociala medier just den dagen då alla mammor pöser av stolthet över sin familj. De känner ett sting i hjärtat. Men jag tror inte de missunnar oss andra att vara glada. 

Därför ska vi fortsätta att fira morsdag av hjärtats lust. Så där som vi gjorde hos oss i söndags då Maken och ätteläggarna kockade så det stod härliga till och jag och hon som är ursprunget till de flesta kring vårt bord satt ute på terrassen och njöt av solen och lite prosecco. Systrami och Lillasyster och Halvan och Andra Halvan var också med och det var just sådär bullrigt som det brukar vara hos oss. Glad Morsdag så här i efterskott!

Silvio

Klockan är 07.50 på onsdag morgon i den lilla staden Rapperswil på stranden av Zürich-sjön. Jag står i receptionen i hotell Jakob vid Hauptplatz och bläddrar förstrött i några broschyrer medan jag väntar på mina kolleger för att åka till kontoret. Dörren öppnas. In kommer, lite försiktigt och avvaktande, en man i yngre medelåldern, i jeans och svart dunjacka och med en plastkasse från Footlocker i handen. Han går fram till receptionisten och frågar på italienska om de har lediga rum. Receptionisten svarar nekande och beklagar. Mannen tackar besviket och går tillbaka ut i duggregnet samtidigt som jag släpper broschyren och nyfiket granskar honom lite noggrannare. Nu kan jag ju se att hans kläder ser slitna ut, plastkassen är rejält använd och han själv verkar a) sjuk, b) deprimerad, c) drogad eller d) trött. Vem är han? Varifrån kommer han? Vart ska han? Och varför söker han hotellrum den här tiden på morgonen? Plötsligt märker jag att han har dålig hållning och skakiga händer, att hans hår är oklippt och hans ögon lite glasartade. Månne han a) är på rymmen undan maffian b) jagar sin före detta flickvän, c) lider av minnesförlust eller d) är drogad? Var kommer han att sova nästa natt? Blir det a) på ett hotell som har lediga rum, b) under en bro eller c) kommer han att bryta sig in i ett tomt hus och squatta där tills invånarna kommer tillbaka från sin semesterresa till Mallorca? Och varför i hela vida världen talar han italienska i en nordschweizisk stad?

Jag har funderat på det där med att skriva berättelser. Ord har jag ju i huvudet (lite för mycket till och med) och jag är rätt så snabb på tangentbordet. Händelsen ovan ägde alltså på riktigt rum i onsdags. Men jag har ingen aning om vad som hände med Silvio (jag döpte honom till det) efter det snöpliga beskedet i hotellreceptionen och jag kan för mitt liv inte hitta på en fortsättning. Ett bra embryo till en berättelse alltså, men tyvärr lyckas jag inte föra den vidare. 

Men håll med om att ni är lite nyfikna på vad Silvio gjorde på onsdagen i Rapperswil! Om du har en gissning, hör av dig till enspännande.berättelse@tomtihuvudet.com.

Husmorstips 3

Ponera att... älskar det uttrycket! Låter så sofistikerat! Eller hur? Ponera att du har tvättat fönstren idag. (Egentligen är det förstås Maken som har tvättat. Äras den som äras bör. Fast nån måste ju styra upp operationen också, hämta trasor, fixa gardinerna och torka av femtielva prydnadsföremål som någon har fått för sig att ställa på fönsterbrädorna). 

Och i samband med fönstertvätt är det på sin plats att också tvätta gardinerna. Som ju knappast är smutsiga men väldans dammiga. Är det då straffbart om man tvättar gardinerna, hänger ut dem på tork och lägger upp dem tillbaka UTAN ATT STRYKA DEM FÖRST?!?

#direktfrånbykstrecket #husmorsfusk #nästanskrynkelfritt #detblevjubra #allaminuterräknas

Falsk eller sant?

Med jämna mellanrum blossar diskussionen om att de sociala medierna visar en falsk verklighet upp. Jag kan bli lite trött på pekpinnarna och den anklagande tonen i den diskussionen och tycker först och främst att den som får ångest av att se sina vänners semesterbilder ska sluta hänga på sociala medier. Om man inte kan hantera det som dyker upp i sitt flöde så kan man a) logga ut eller b) avfölja de störande vännerna. Ja, eller bara scrolla förbi. De flesta vill antagligen visa upp något de är nöjda med, stolta över eller glada för. I mitt flöde syns allt från mängder av katter, hundar och hästar till blommor i oändlighet, ormar (huj!), matportioner i alla former och färger, skärgårdsvyer, barn och det berömda trädet på Västvallen i Ekenäs. För mycket av det goda skämmer allt, men det är inget att gå omkring och gräma sig för. Det är bara masochister som vill lägga upp bilder på smutsiga WC-stolar, dammlagret på bokhyllan, högen med räkningar på skrivbordet eller vårtan på hälen. Och jag betackar mig gärna för sådana bilder också för den delen. 

Jag illustrerar med två bilder från vår terrass. Den ena visar en vackert blommande påsklilja, den andra en kruka med en mödosamt övervintrad pelargon som jag glatt lyfte ut från förrådet i förra veckan då solen sken och termometern närmade sig 20 grader. Sedan stod krukan ute frostnatten då temperaturen sjönk till -5. Vilken bild vill ni helst titta på?

Visst, det finns mycket skräp på sociala medier. Men största delen av oss klarar av att sila och sovra. Läs dina nyheter med lite skepsis och se till att följa pålitliga nyhetssajter, godkänn inte främmande vänförfrågningar, klicka inte på suspekta länkar och lägg upp dina bilder med lite eftertanke. Då funkar sociala medier helt hyfsat faktiskt. 

Slow TV

Den här bloggen är mest känd för husmorstips och boktips. Men ett och annat tv-tips brukar jag ju också bjuda på ibland. Idag vill jag slå ett slag för slow tv, det vill säga Den stora älgvandringen som kan ses i direktsändning på YLE Arenan sedan 15 april.

Här syns två älgar på skärmdumpen jag tog för en stund sen.

I flera tusen år har svenska älgar vandrat och simmat samma leder för att komma till sommarens rika betesmarker. Och nu vandrar de i direktsändning! Vackra vyer, en och annan sjöfågel, ett litet isflak som flyter förbi. Det ser man i någon av de 15 kameror som sänder dygnet runt från Ångermanland. Och ibland en älg. Nästan varje dag då jag har kollat på sändningarna, har jag bongat en älg, oftast en liten klunga. Såhär ska älgar gärna betraktas, i tv och inte på vägkanten eller uppe på motorhuven. Vilsamt för ögat!

För mycket av det goda?

Påskhelgens sista skälvande minuter njuter av kvällssolen. Vi sitter som överjästa paddor och smälter de kopiösa mängder med mat som inmundigats under dagarna fyra. Jag läste nånstans att påsken är den bästa högtiden, eftersom den är så kravlös. Det är möjligt, men påsken tycks också vara frossandets högtid nummer ett.  

Vi har ätit äggochpåskskinkaochmemmaochsillochprinskorvochkallröktochgravatochvarmröktfiskochlimpaochchokladäggochostarochlammfiléochännumeraäggochfammosgodahemost. Och lite vin på det. Och en massa rester efter denna buffé finns märkligt nog ännu kvar i vårt kylskåp fast vi nu har ätit rester i flera dagar. 

Jag är en stor vän av god mat. Mycket mat. Men också jag tycks (tackochlov!) ha gränser. Och nu är gränsen nådd. Jag. Är. Mätt. 

Möjligtvis kan jag klämma ner en limpmacka eller två till kvällsmat. Om du trugar. 

Glace au four eller Kallvarmt som den här "lätta" efterrätten med glass, maräng och kakbotten heter hos oss.