Årets Morsdag kom och gick. Den nya solstolen står på terrassen och Läckbergs nya bestseller En bur av guld ligger på nattduksbordet och väntar på att läsas. Skumpan är urdrucken. Dammet har lagt sig. Det som återstår är en trött bukett vitsippor på matsalsbordet.
I söndags lade alla glada mammor upp fina bilder och tacksamma inlägg på sociala medier. Jamen fy på er. Ni vet väl att det är många som kan bli kränkta av det? Alla de som inte kan bli mamma, alla som har mist sin mamma, alla mammor som har mist sina barn och en hel del andra också av bara farten. Vi ska tänka på dem och deras känslor och inte skryta med våra morsdagskort och våra vackra barn och våra fina presenter och istället för morsdag ska vi fira anhörigdag på dagis och allt ska vara så där riktigt jämntjockt och rättvist och lagom. Så att ingen blir kränkt.
Nu tycker jag ju faktiskt inte riktigt så här. Jag tycker att vi ska fira morsdag med stolthet. Och lucia och jul och midsommar också. Och jag tror faktiskt att den som av olika orsaker inte kan delta i den festligheten inte blir kränkt om vi andra har roligt. Jag tror att de kanske är mera lessna den dagen, de kanske undviker att gå ut på restaurang bland alla morsdagsfirare och de kanske läser en bok hellre än hänger på sociala medier just den dagen då alla mammor pöser av stolthet över sin familj. De känner ett sting i hjärtat. Men jag tror inte de missunnar oss andra att vara glada.
Därför ska vi fortsätta att fira morsdag av hjärtats lust. Så där som vi gjorde hos oss i söndags då Maken och ätteläggarna kockade så det stod härliga till och jag och hon som är ursprunget till de flesta kring vårt bord satt ute på terrassen och njöt av solen och lite prosecco. Systrami och Lillasyster och Halvan och Andra Halvan var också med och det var just sådär bullrigt som det brukar vara hos oss. Glad Morsdag så här i efterskott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar