Under årtusendenas lopp har många livsomvälvande uppfinningar sett dagens ljus. Hjulet förstås. Penicillinet. Osthyveln. Och torkskåpet ovanför diskbänken, en finländsk uppfinning.
Jag går och tänker på att någon skulle kunna uppfinna nånting som stoppar tiden. Hur bra skulle inte det vara? Det skulle förstås vara något lagom anspråkslöst - jag är verkligen inte ute efter att bli odödlig - utan en manick som kunde användas sparsamt för att stanna upp i tiden för några timmar.
En sommarlördag till exempel. En sväng på torget eller golfbanan (Maken, inte jag!), en god bok i skuggan, en halvtimme i mattvätten, en kort cykeltur - allt går så snabbt. Tänk om man då kunde ta fram tidsmanicken, lite som Men in Black, men inte för att tömma minnet utan för att få allt att gå i slow motion.
En kväll i goda vänners lag kunde bromsas upp nån gång där kring 22-tiden, vid kaffet och desserten, så att man hinner ta till sig av alla goda juttun och skrattsalvor. Jag skulle verkligen inte stanna tiden vid 3-tiden på natten då man kanske har druckit ett glas för mycket, man är trött och inte kan få en taxi hem.
På julafton skulle jag använda tidsmanicken för att hinna njuta av den goda maten, att ha familjen samlad, av julklapparna och av brädspelen. De korta och ljusa midsommarnattstimmarna skulle också gärna får vara mer utdragna.
Kanske den extra tiden tas från en annan dag istället? Jag vill verkligen inte ge bort några timmars god sömn, men skulle kunna tänka mig att plocka timmar till exempel från tråkiga flygresor, läkarmottagningens väntrum eller snöslaskiga och gråa novemberdagar. Jag skulle gärna ge några minuter från cirkelträningen också. Omfördela tiden, liksom.
Tänk om några fiffiga vetenskapsmän kunde ta itu med tidsmanicken. Och medan de håller på så kunde de samtidigt jobba fram en termosmugg som både håller kaffet varmt och inte läcker då man dricker ur den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar