Med krökt lillfinger

Ibland stöter man i litteraturen på tesorten Lapsang Souchoung som oftast dricks av spännande människor i fina salonger i intressanta sällskap och jag insåg i något skede att det här teet måste jag också dricka. Men det är inte lätt att få tag på Lapsang i Finland. Glad blev jag då julgubben hämtade en förpackning åt mig för ett par år sedan, och överraskad blev jag då jag drack min första kopp Lapsang. Och lite besviken. För jag gillar verkligen inte whisky. Och det är just vad Lapsang smakar. Riktigt rökig whisky.

Lapsang är alltså ett rökt svart te som ursprungligen kommer från Fujianprovinsen i Kina. Rökprocessen ger teet dess smak och doft som påminner om tjära. Eller whisky. Varm whisky.
Winston Churchill drack sitt Lapsang med en skvätt Scotch i och huvudpersonerna i Agatha Christies deckare sörplade Lapsang titt som tätt mellan morden. Antagligen som variation till whiskyn.

Lapsang blev inte mitt favoritte, men ibland låtsas jag vara en spännande människa med en fin salong och bjuder mina gäster på Lapsang Souchoung. Då duger inte Muminmuggar på köksbordet utan då serveras teet ur kanna i de finaste tekopparna, gärna med silversked. Och dricks med krökt lillfinger.