Rund eller platt?

Nej, du ser helt rätt. Flaskan är platt. Inget trolleri, inga filter, inga perspektivvrängningar. En platt plastflaska med ett helt ok vitt vin helt enkelt. Många tankar infinner sig. 

Vilken strålande idé! Det ljushuvud som fick för sig att göra runda flaskor ångrar sig nog nu. Jag menar, i dörren i vårt kylskåp ryms fem runda flaskor. Nu hade jag tyvärr bara en platt flaska, men det svindlar vid tanken på hur många platta flaskor jag skulle kunna rada in i kylskåpsdörren. Och kanske ändå få rum för en liter mjölk. Tänk på hur transporterna skulle revolutioneras, vinkällarna bli mindre och återvinningen effektiveras. 

En liten misstänksamhet infinner sig visserligen. Ryms det faktiskt lika mycket i en platt flaska som i en rund? Och hur är det ens möjligt? En okulär besiktning säger ju att det finns mindre vin i den platta flaskan. Men etiketten påstår att det finns lika mycket som i en rund? 

Nu ska jag gå till Alko och köpa en plattflaska till och mäta upp vinet innan jag dricker det. För säkerhets skull.

  

Påverkar Coronapandemin vårt trafikbeteende?

Trafiken i våra kvarter har ökat, om inte dramatiskt mycket så i alla fall oroväckande mycket. Och trafikbeteendet är under all kritik. Det struntas i trafikregler. Gränsen mellan gator och privata gårdar suddas ut. Och reflexanvändningen, speciellt i dessa mörka tider, är nästan obefintlig.

Själv kom jag häromkvällen cyklande i allsköns ro på vår gata. Välförsedd med framlykta, röd baklykta och reflexväst. Då jag skulle göra en vänstersväng till en tvärgata uppstod en farlig situation då två rådjur kom i snabb trav från höger och en hare kom skuttande från vänster. Utan belysning och reflexer, mitt på gatan, och möjligen över hastighetsbegränsningen också. Väjningsreglerna respekterades inte av mina medtrafikanter och jag fick nästan tvärbromsa för att undvika en farlig situation. Sedan vände båda ekipagen tvärt i motsatt riktning in på ett litet grönområde.  

Vi gör väl som med allt annat, skyller på Coronan.

November - rapport från årets mest onödiga månad

Mörkt dygnet runt - snart är det tackochlov dags för julbelysningen. 

Storm ute - jag har gjort en kvällspromenad och kollat det höga vattenståndet. 

Vardagsrummet nyrenoverat - Byggare Bob har slagit till igen och slutresultatet är mycket snyggt. 

En hjort i frysen - väntar nu på saftiga stekar och goda grytor.

Julstädningen inledd - häromdagen dammsög jag ett trettioårigt lager damm bort från proppskåpet. (Hej min moster!)

Har tråkigt - just nu inser jag hur mycket jag längtar till det "gamla normala" med umgänge, intryck och inspiration från världen utanför hemmet, jobbet och Ekenäs. Det är inte okej att de sociala höjdpunkterna i det "nya normala" är IKEA-besök och Halvans tolvårskalas (inget illa om kalaset, det var mycket trevligt!). Frågan är om vi orkar en månad till tills vintersolståndet och julen? Orkar vi bära mask ännu hela våren? Orkar vi hållas hemma i soffhörnet? Och vart åker vi på resa då världen öppnar sig igen? Kulturweekend i London? Island hopping i Grekland? Körsbärsblommorna i Japan? Roadtrip på Balkan? Vem är med? 

Livet som medelålders - del 24

 Räknas man som gammal om man cyklar till torget på lördag morgon för att köpa färsk fisk och potatis och sedan går upp för Kungsgatan och undrar varför det är så folktomt och därefter konstaterar att nio av tio butiker inte öppnar förrän kl 10? Frågar för en vän.

Vad i hela sjuttsingen är en theremin?

Jag återkommer tydligen ständigt och jämnt till hatkärleksobjektet flödesradion Yle Vega. Åh, vad jag älskar redaktörerna som enligt vissa insändarskribenter flamsar och pratar strunt dagarna i ända alltmedan de spelar olidlig dunkadunka-musik som ingen tycker om. De gör sitt jobb trots all skit de får ta emot, och kommer ibland med små guldkorn som man aldrig i världen skulle ha lyckats hitta om man inte råkat sitta i bilen just precis som de presenterar instrumentet theremin. 

Just det, du läste riktigt. Theremin, även kallat thereminvox eller aetherophone, är ett elektroniskt musikinstrument som nyss firade hundraårsdag. Thereminen har aldrig riktigt slagit igenom som allemansinstrument. Eller är det nån av läsarna som har spelat theremin i musikskolan? Nä, trodde inte det. Många kanske till och med vill påstå att de aldrig har hört en theremin trakteras. Men där har ni fel. Jag är säker på att alla nån gång har headbangat till Led Zeppelins Whole Lotta Love där Jimmy Page spelar theremin så fingrarna glöder. (Googla det!) Och om du mot förmodan inte har gjort det, så har du säkert kollat på Morden i Midsomer, där signaturmelodin spelas på theremin. 

Såhär ser en theremin ut. Bilden är lånad från internätet, eftersom jag inte råkar äga en theremin själv. Nu kan du sitta på kaffepausen på jobbet i morgon och briljera med den här kunskapen. Det skulle du inte ha kunnat göra ifall flödesradion inte hade funnits. Varsågod bara. 

CAPS LOCK

GRATTIS PÅ ER ALLA! 

IDAG FIRAR VI INTERNATIONELLA CAPS LOCK DAGEN! LÅT DET FÖR GUDS SKULL VARA DEN ENDA DAGEN PÅ ÅRET DÅ DU SKRIVER ETT INLÄGG PÅ SOCIALA MEDIER, ETT TEXTMEDDELANDE ELLER ETT MAIL MED STORA BOKSTÄVER. ATT SKRIVA MED STORA BOKSTÄVER AVSER ATT DU SKRIKER, VILKET ÄR OARTIGT. DET ÄR DESSUTOM VÄLDIGT SVÅRT ATT LÄSA TEXT MED ENBART VERSALER. 

FIRA LUGNT OCH KOM IHÅG ATT TRYCKA BORT CAPS LOCKEN I MORGON, TACK!

Ett bryskt uppvaknande

 ...fick jag i morse då dörrklockan ringde kl 04.59. I normala fall är det helt ok att det ringer på dörren, men mitt under bästa djupsömnen är inte den mest lämpliga tiden för dörrpingleri. Det ringde heller inte bara en gång, så där som det brukar vara då man vaknar till med ett ryck och är säker på att George Clooney eller Bingolotto har kommit för att överraska, och sedan (besviket) lägger sig tillrätta i sängen då man inser att ljudet inte kom från dörren utan från drömmen. Nej, i morse ringde dörrklockan i ett, uppfordrande och lite hetsigt. Plingplong, plingplong, plingplong... och så ligger man där med bultande hjärta och uppspärrade ögon och funderar på om det är fru Jönsson från grannhuset som desperat ringer på i ett (fruktlöst) försök att undgå herr Jönsson som har flippat ut helt och jagar henne med en köttyxa. Vi tittar ofta på krimserier, och en sak har man ju lärt sig och det är att under inga som helst omständigheter öppna dörren då en mördare står utanför. Intet ont anande går den dumma (och lättklädda) blondinen till dörren och öppnar, trots att man sitter i soffan och skriker att hon inte ska göra det. Den fällan tänkte jag minsann inte gå i. Medan jag låg där i sängen och lyssnade till klockringningen och funderade på alternativ hann klockan bli 05.00 och dörrklockan ringde fortfarande envist och högljutt och då återstod bara en sak att göra. Väcka Maken. (Som förunderligt nog inte vaknade av oljudet, trots att han för det mesta klagar på att jag snarkar så högt att han inte kan sova). Maken vaknade genast och lydigt och frågade vad klockan är. (05.01). Sedan steg han upp, öppnade dörren till den tomma trappan, rev ner ringklockan från väggen, tog ut batterierna och gick tillbaka till sängen. Jag kokade ägg till frukost, som tröst.