Lilla vindskolan

Tryggt hemkommen efter några förskräckligt blåsiga veckor till havs. Någon oinkommen kunde kanske förledas att tro att blåst till havs är bra för segelbåtar. Fel. Fel. Fel. Låt mig förklara varför. Säg att det blåser, rätt så hårt, från syd. Då faller det sig naturligt att segelbåten styr dit vinden för. (Det kom vi överens om inför årets säsong - vi seglar alltid dit vindarna för oss. Men som bekant ändrar ju vindriktningen helt osystematiskt varje dag, ja till och med flera gånger under dagen. Vi skulle antagligen snurra runt som en flipperkula mellan Norrskata, Verkan och Korpoström om vi skulle följa vindriktningen. Eller ligga nere på Bornholm och undra hur vi ska ta oss hem till 1 augusti.) Tillbaka till vindförhållandena. Det blåser från syd. Då styr den riktiga seglaren kosan norrut, i medvind, med storsegel och försegel och ibland ett stort färggrant och prassligt tyg längst fram som mestadels viftar vilt omkring och är farligt nära att släpa i vattnet. Det löper bra, i ungefär 15 minuter. För rutten till nästa hamn går sällan eller aldrig i en rak linje norrut. Nej, nu kommer det holmar att passera under eller över, uddar att runda, grund att undvika och remmare att följa. Följaktligen styr vi till exempel till vänster, förlåt, nordväst. Och sedan ytterligare lite till nordväst, vi kan kalla det västerut och vinden blåser plötsligt från sidan. Segel ska omorganiseras, rep ska spännas och släppas ut, sittplatser ska bytas och så vidare. I kanske 10 minuter varefter vi svänger tillbaka högerut och vinden åter kommer bakifrån. Varpå segel ska omorganiseras, rep ska spännas…. Ja, ni fattar. Inte en sekund lugn och ro. Under Tallholmen, runt Stenudden, förbi Abborrgrundet och söder om sydpricken. 

Det har varit få bra seglingsdagar. Dagar då det fläktar försiktiga 2 m/sek och fjärden ligger stilla glittrande framför båten. Och det inte spelar så stor roll hur seglen är organiserade, om repen är spända eller lösa och var man sitter. 

Färre blåsiga dagar, tack.


PS. Trimma seglen, envisas Maken att kalla det.

PPS. De geografiska namnen är fiktiva. Men finns i skärgården. Dock inte på samma sjökortsblad.

PPPS. Det prassliga tygstycket heter gennaker.


Hälsningar från Ulan Bator

Vinnaren av årets sommarprat är helt klart Liselott Lindström, 14 juli. Det lovar jag utan att ha hört resten av praten. Ett sånt jobb hon gör, och så modig hon är! Precis som en journalist ska vara! Lyssna!

Jag har alltid beundrat utrikeskorrespondenter och deras intressanta liv. Allt från Torsten Ehrenmark och Herman Lindqvist till Åsne Sejerstad och Anna-Lena Laurén. Och finner stort nöje i att läsa om hur de lever och jobbar i andra länder. Kulturkrockar i form av kåserier eller spännande uppdrag i artiklar och biografier. Vore jag inte så mesig och feg, skulle utrikeskorrespondent vara ett drömyrke. Lite i stil med Sås och Kopps tuffa låt ”Hälsningar från Ulan Bator”.

Dock ska det sägas - eftersom äldsta sonen, Ettan, har valt journalistyrket, gäller detta naturligtvis alla andra, inte honom. Han ska helst hållas i hemlandet, tryggt som politik- eller ekonomireporter. Utan farligheter. 

Du hittar sommarpratet här: Liselotts sommarprat


Utrustning ombord

Ohoj från s/y Marea! 

Här i seglingskretsar är det viktigt med rätt utrustning. Jag tänker då inte på nya sjökort, tillräckligt många fendertar eller starka rep. Nej, jag tänker på kläder. Seglare bör ha rätta sortens seglarrock, -skor, -mössa, -byxor, -handskar och seglarshorts. Rätt sort betyder PelleP, gärna i blått, rött och vitt. Även bill… jag menar liknande märken som Helly Hansen och Sebago går an. Följaktligen finns i varje gästhamn med självaktning och mer än 20 båtplatser en boutique som saluför seglingskläder. 

Jag protesterar naturligtvis passivt mot det här grupptrycket. Inte minst för att det inte finns seglingskläder som passar min kroppsform. (Surt, sa räven). Men också för att jag tycker det går precis lika bra att vistas på sjön med T-skjortor från Kappahl, jeansshorts och vanliga tossor.

Nu ljuger jag ju lite. Jag har faktiskt också en seglarrock. Den har jag fått i present. Och den använder jag i princip aldrig eftersom den är så styv och tung att jag är rädd för att om jag faller överbord kommer den att dra mig ner i djupet. Trots flytvästen. Det är kanske det som var planen bakom gåvan 🤔? Jackan hänger i skåpet i sovrummet, eller förkajutan som Maken envisas med att kalla det. Jag kanske tar den på mig i nästa storm, ifall min vanliga vindtygsjacka inte förmår hålla vinden ute.

Nu ska jag gå iland en sväng med min rosa t-skjorta och mina blommiga leggings. Alltid retar det någon.

Höstlängtan

Nån gång där mitt i sommaren brukar jag drabbas av en längtan att kura ihop mig i soffan, tända brasan och slå på tv:n. En ofta flyktig och plötslig längtan till hösten och vintern. Var inte oroliga, det är övergående! Men förekommer oftare och oftare ju närmare hösten vi kommer och ju mer mätt jag blir på sommaren. 

Ännu har det dock inte hänt denna sommar. Just nu njuter jag av sol och hav och böljedans som Georg Malmsten gjorde en gång i tiden. Kvällssolen lyser över kyrktornet i Iniö, Norrby. Rosévinet är kallt i glaset. Tidigare i kväll råkade vi ramla in på en konsert med Emma Salokoski i allaktivitetshuset Snäckan. Sommaren är full av överraskningar. Och imorgon kanske höstlängtan slår till för första gången i år.



Hänt i jordgubbsståndet

Stannade vid jordgubbstorget utanför matbutiken för att köpa en ask jordgubbar. Vi som har varit med en tid förstår ju att bästa jordgubbstiden ännu inte har kommit, men vi är glada för att de första finska gubbarna har anlänt och är beredda att betala lite mer för en ask av läckerheterna. Framför mig stod en dam, marginellt äldre men möjligen redan pensionerad. (I alla fall har hon varit med en tid.) 
Hon frågade om jordgubbarna är söta. (Ja! Alla jordgubbar är söta, endel mer och andra mindre). Redan i det här skedet inspekterade hon handgripligen ett par av gubbarna i ett par olika askar. (Jag trodde faktiskt för ett ögonblick att hon tänkte smaka på en.) 
Hon frågade hur mycket gubbar finns i asken. (En halv liter! Det kan till och med jag som saknar ögonmått se). 
Hon frågade hur mycket asken kostade. (7 euro! Det står på en stor lapp strax framför askarna). Sju euro, formligen skrek damen och tittade upprört på mig. Jag gick inte med i den upprördheten eftersom jag, som varit med en tid, förstår att den bästa jordgubbstiden ännu inte kommit och den lilla skörden som står till buds är dyrbar och därför kostar därefter. 
Hon frågade vad det är för jordgubbar på bordet bredvid. (Växthusgubbar! Det står på en stor lapp strax framför askarna). 
Hon frågar - håll i er nu - vad det är för skillnad på dem. (Orkar inte ens skriva förklaringen här). Under den här konversationen har damen i fråga oupphörligt petat på jordgubbar i flera olika askar. Nu bestämde hon sig för att spara 1, jag upprepar, en euro och välja de växthusodlade gubbarna. 
För det här priset ska nog varje jordgubbe vara perfekt, deklarerade hon sedan och började målmedvetet lyfta på alla gubbar i askarna. 
Då trädde jag in och frågade om jag kan inhandla mina bär medan hon utför sin inspektion. Det fick jag. Det gick på 30 sekunder. Stum av beundran inför försäljarens tålamod lämnade jag damen i full färd med att peta på alla bär. Där står hon kanske ännu. 
Här är mina växthusodlade jordgubbar för 6 euro.
Jag valde en av de få askar damen ännu inte hunnit peta i.
Jag köpte också hallon. Utan att veta var och hur de är odlade. De ser bara väldigt goda ut. 


Minisemester

Idag klockade jag ut 13.43 från platsen där jag tjänar mitt dagliga bröd för att göra ett besök hos min massör. Efter massagen strosade jag upp och ner för Kungsen och köpte mig en födelsedagspresent (tack Mamma! 🥰). Sedan cyklade jag hem i maklig takt och satte mig i solskenet i trädgården. Klockan är 15.55 och det känns som om jag har haft en ledig dag! 


Korgen ska bli min nya simhallskasse. Jag köpte den på rea i Kompaniet som har slutförsäljning. Ännu finns där ett och annat guldkorn, så passa på att fynda innan det är försent!

Nu ska jag fortsätta att njuta av min lediga dag. 

Fasansfulla nyheter

Läser oroväckande nyheter. Ta in vatten? Av okänd anledning?? Utredning och diskussion av nöden. Sommarens båtsemester kan vara i fara. 



Tack och hej!

Nu är tiden för årsbokslut. Instagrammarna publicerar årets mest likeade bilder. På TV visas Året med kungafamiljen och andra årssammanfattn...