Ryslig rysare

Det är längesen jag läst en bok som är så spännande och gastkramande att jag undviker att läsa den på kvällen precis innan jag ska somna. Kanske har jag blivit lite modigare på gamla dar? Eller börjat välja mesigare böcker? Men så hämtade den snälla jultomten Camilla Stens nya deckare Staden och nattsömnen blev förstörd. En sån bok. Kuslig på gränsen till obehaglig. Men läsvärd. Förslagsvis en solig sommardag ute på terrassen i tryggt sällskap, är min rekommendation. 

Och javisst. Camilla Sten är dotter till deckardrottningen Viveca Sten, hon med Sandhamnsmorden, ni vet. Så det hemska ligger i generna. 

Rapport från köksbänken

Nåja, nu är underverket testat och invigt. Tystgående, välknådande och retrosnygg. Så kan man beskriva den nya hushållssassistenten med tre ord. Och semlorna blev mycket bra. 

Snygg, va!

In action.

Recept på ca 20 semlor:

1 bit jäst
½ liter ljummet vatten
en liten handflata salt
tre rejäla kläm på sirapsflaskan
några nävar frön, t.ex. pumpa och solros
ett par deciliter havregryn
två rejäla klickar smör eller margarin
mjöl, gärna semlemjöl eller jästbrödsmjöl, till degen är lagom lös men fast fast

Låt jäsa under bakduk till dubbel storlek. Knåda samman och rulla ut i längder som du skär i lämpliga bitar. Rulla semlor på en bakplåt, låt jäsa medan ugnen värms till 225 grader. Grädda ca 10 minuter. Ät med smör och ost.

En ny assistent

Hello darlings! Hoppas ni alla har haft en fin jul- och nyårshelg! Min jul? Tackar som frågar, firandet har varit minst sagt intensivt. Vi har ätit och druckit och spelat spel och umgåtts med familj och släkt och vänner och den gästande katten och så har vi ätit och druckit ännu lite mera. Precis som julen ska vara. Jultomten var generös som vanlig och jag ser fram emot bokhögen på sängbordet och en fotvård deluxe som jag ska spara till sommarfötterna. 

Det som jultomten inte hämtade, är en ny hushållsassistent. Så det gick jag ut och införskaffade själv idag. Bra kvinna reder sig själv, liksom. Den förra assistenten slet vi helt enkelt ut. I morgon ska jag pröva på en semledeg och Maken har lovat bjuda på pizza, så jag rapporterar mer då vi har sett underverket in action. 

Nu är jag redo för en kväll i glatt sällskap. Härligt med vänner som inbjuder till gästabud. 

Didi hittade en lämplig viloplats.
Här umgicks han och jag på morgnarna medan alla andra sov.
Jag i gungstolen och Didi gärna med tassarna i blomkrukorna.  

Julmat är gott de första dagarna...

På juldagen var vi 24 personer runt julgrytorna. Det blev trångt i skohyllan.

Julefrid

Det lackar mot jul. Bara timmar kvar till julafton. Endel kanske sitter i bilen på väg norrut, mot snö, norrsken och bjällerklang. Det är fem timmar kvar innan de kommer fram och bilkön är oändlig. Ungarna grälar och en kvarglömd kasse står kvar hemma på hallgolvet. Någon har lämnat mörkret och kylan och åkt söderut för att fira lyxig jul i värmen och solen. Näsan är rödbränd efter en eftermiddag i solen, resten av veckan utlovas mulet och det brittiska partygänget på grannbalkongen har precis lagt i en högre växel. Endel putsar och fejar fortfarande det sista i det redan gnistrande rena hemmet. Ryggen värker och två naglar har brustit i skurandet. Någon gnor på i köksvrån med spisrosor på kinderna och ett juligt förkläde kring magen. Den femte satsen knäck puttrar i kastrullen och kommer att hamna i soporna tillsammans med de övriga knäckarna som inte stelnar ordentlig i formarna och är oätliga. I kylskåpet väntar senapssill och skinka som ingen riktigt tycker om, men det ska vara riktig julmat på julafton, det vet alla husmödrar. 

Hos oss struntar vi i knäcken och äter köpechoklad istället. De sista julklapparna slås in, granen står så grön och grann i vardagsrummet och skinkan steks i ugnen. Den tycker alla om. Nu ska jag värma en kanna glögg och slänga mig i soffan. 

Jag hoppas ni alla får fira en julafton som ni gillar, stillsam eller livlig, med skinka och sill eller med pepparbiff och ett prima rödvin, hemma i det nordiska vintermörkret eller på resande fot. Ta hand om varandra och njut av julfriden!

Det allvetande kaffebordet

Kaffebordsdiskussionerna på jobb är ibland lama, intetsägande och ointressanta. Ibland galet tokiga och hysteriska. Ibland lärorika och vetgiriga. Och ibland bara fel.

Häromdagen diskuterade vi pendlande in till huvudstadsregionen och konstaterade att det är en prövning nu under den mörka årstiden med lömskt före och frikostigt med djur längs dikeskanterna. Kaffe hemma i köket eller snabb take away i Pickala konstaterades vara av nöden, men samtidigt besvärligt då kaffet gör sig påmint och vill ut tillbaka innan man är framme. Det är ju inte precis läge att stanna vid vägkanten och kissa som endel oblyga karlar får för sig att göra.

-Fast det är väl ändå socialt acceptabelt för män att ta en stril bredvid bilen, sade då en normalt mycket hyfsad och städad manlig kollega. (På fullt allvar alltså.)

Vi kvinnliga kaffetanter tog honom snabbt ur den villfarelsen. N.E.J.  Det är  alltså INTE socialt acceptabelt för vuxna människor av något som helst kön att stanna bilen vid vägrenen och lätta på trycket. Ifall du undrar. 

Blandade känslor mitt i natten

• Vaknar med ett ryck mitt i en händelserik dröm. Troligtvis är jag en hjälte som håller på att rädda världen. Eller något liknande. Jobbigt, men någon måste göra the dirty work. Ögonen är uppspärrade och hjärtat bultar.
  
• Kollar på klockan. 02:25. Skönt! Ännu länge kvar att sova den här natten. Svänger på mig, fluffar upp kudden och lägger ner huvudet. 
• Spärrar upp ögonen. Kollar en gång till på klockan. Hjälp! Har glömt att sätta klockan att ringa på morgonen. Fumlar med knapparna på klockan. 
• Stopp och belägg! Det är ju söndag i morgon! Sovmorgon! Ingen väckarklocka behövs. Sjunker ner tillbaka i den fluffiga kudden och somnar. 

_________________________________________________

Fotnot

1. Vaknade, som jag brukar, strax efter klockan 6. Med eller utan väckarklocka. 

2. Fick aldrig tag i hjältedrömmen igen, så kan tyvärr inte berätta om världen blev räddad eller inte. 

Den årliga julstädningen

Knappa tre veckor kvar till jul och julstädningen är i full gång. Maken hjälper till på bästa sätt och har tagit sig an barskåpets miniatyrflaskor med obskyrt innehåll och flaskor med små märkliga och obekväma slattar. Alla bidrar på sitt sätt. 

Jag gnor på i köket. Vårt kylskåp luktar lite unket (nej, det är inte gamla matvaror!) och jag tänkte nu enligt alla städkonstens regler försöka få bort lukten. Jag googlade "dålig lukt från kylskåpet" och märkte att dålig lukt tydligen också kan förekomma annanstans än i kylskåpet😬.

Så här föreslår Google angående luktande kylskåp:
1. Placera en kopp med ca en dl ättika i kylskåpet i ett dygn.
2. Om lukten kvarstår, låt ättikan stå ytterligare ett par dygn.
3. Om lukten trots det ännu kvarstår, städa kylskåpet.

Jag tänkte faktiskt vara lite upprorisk och börja med att städa kylskåpet. Städhälsningar!