Good old England

Hello folks! Hälsningar från vackra England! Där har vi ätit och druckit och haft roligt förra veckan. England visade sig från sin bästa sida, regnet lyste med sin frånvaro och temperaturen visade behaglig sensommar. 

Så fort flygplanshjulen nuddar landningsbanan på Heathrow blir jag britt. Jag vill ha bacon och äggröra till frukost, jag byter kaffet mot en rejäl mugg Earl Grey, jag dricker Pimm's istället för vitt vin och hälsar "Hiya, how're you doing" högt och ljudligt i butiker och pubar. Visst är det fint att resa i Italien och Spanien också, men där är jag turist och gäst. I England känner jag mig hemma. 

Vi har besökt Storbritannien, främst London och Skottland, några gånger tidigare. Den här gången vände vi London ryggen och styrde hyrbilen rakt västerut, mot Wiltshire, Somerset, Oxfordshire och Cotswolds. Maken hanterade vänstertrafiken med bravur, men jag hörde honom mumla för sig själv i varje korsning; "håll till vänster, stanna på fel sida". Bil och passagerare klarade sig helskinnade. Vi började med ett bucket list besök på Stonehenge och åt sedan sen lunch i Bath där vi kollade på de romerska baden. Afternoon tea fick bli en pint på en pittoresk pub i en mysig liten by längs en slingrande smal väg i Cotswolds. Följande dag besökte vi Henley on Thames, ett måste för en före detta roddare. På eftermiddagen vandrade vi runt Oxfords collegen i sällskap av en studerande som underhöll oss med många intressanta detaljer och skojiga anekdoter från universitetslivet. Lördagen var vikt för Foodies' Festival, mer om detta kulinariska evenemang bjuder jag på senare. Och på söndagen mellanlandade vi i Windsor innan vi avslutade det brittiska kapitlet med flyget hem. Jag kan inte med ord beskriva hur härlig resa vi hade. 

Stonehenge mot en dramatisk himmel.

Floden Bristol Avon rinner stillsamt genom Bath. 

Hur mysig är inte den här puben?

The Henley River and Rowing Museum är värt ett besök. Också för icke roddintresserade. Här finns nämligen en alldeles ljuvlig Wind in the Willows avdelning (Det susar i säven), med väldigt fint byggda, gulliga scener ur Kenneth Grahames klassiska barnbok.   

Jag dricker normalt aldrig Pimm's. Men på engelsk mark är allting annorlunda.  

En smal mörk gång leder förbi Magdalen College där C S Lewis fungerade som fellow, men framför allt där han skrev bland annat Narnia-serien.
Ni ser gatlyktan som står nästan inne i trädet - det är den som inspirerade honom till gatlyktan i Narnia-skogen.  

The Bodleian är Oxfords huvudbibliotek och grundades 1602. Inte i går alltså. Det finns så mycket historia i England. 

Vi myllrade utanför Windsor Castle med de andra turisterna och valde att inte gå in. 

  

Man ser nämligen det enorma komplexet bekvämt från flyget strax efter starten. (zooma in längst ner i bilden)

Man ser nämligen det enorma komplexet bekvämt från flyget strax efter starten. (zooma in längst ner i bilden)

Home sweet home, som vi engelsmän säger.