Nästan varje dag, i alla fall flera gånger i veckan, på min promenad i kvarteret, går jag en sväng nere längs stranden. Hela vintern igenom vandrar jag förbi alla båtar som står på rad i vinterförvaring. De är intäckta med presenningar i varierande former och kreationer. Varje gång det stormar är det någon ställning som ger vika och någon presenning som blåser bort. Och varje gång det stormar, gnider Maken förtjust sina händer och gläder sig åt att Marea står varmt och tryggt inne i sin båthall.
Den här tiden råder febril aktivitet på stranden. Varje dag har någon presenning dragits bort och båten och båtens namn blir synliga igen. Det är vanliga, hederliga kvinnonamn som Emma, Amanda och Frida. Det är de vanliga sjöfågelnamnen som Grisslan och Måsen. Och det är fyndiga namn som Carpe Diem, Minandra, Bojn och Storm Stina. Och en personlig favorit - Varevi. Bara fantasin sätter gränser.
Det slipas och tvättas och målas och fixas och nästan varje dag har någon båt sjösatts och lämnat en tom plats. Om några veckor är stranden tom på båtar och bryggorna är fullsatta. Snart är det sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar