Se upp i spåret!

Skidsäsongen har kört igång med härlig skidtur i solskenet. Man kan undra varför jag tycker om att skida? Det är ju tungt, svettigt och riskabelt! Men det finns faktiskt nånting njutbart i att glida fram över snön i en tyst skog eller på den soliga isen. Det gäller bara att ta det lugnt och försöka att inte flåsa för mycket. Kliva mer än skida liksom. Och att undvika nerförsbackar och isiga spår.

Därför skidar jag hellre annanstans än i Västerby skidcentrum där trikåklädda hurtbullar svishar fram i fristil med skidglasögon och midjeväskor och får mig att känna mig obekväm, långsam och i vägen. Nej, jag skidar helst annanstans, i lugnare spår, med mina gelikar. Med skidåkare som skidar långsamt och värdigt. Skidåkare med lite omoderna skidor och rejäla stavar med runda lädertrissor. Pensionärer. Små barn. Tanter som jag och farbröder med knähöga yllesockor utanpå skidbyxorna. Vi som hinner se oss omkring. Njuta av skogens ljud. Se träden.

Ännu vågar jag mig inte ut på isen trots att jag såg en massa pilkfiskare och andra våghalsar röra sig där idag. Några snöscootrar såg jag också. Men för mig räcker det inte. Minst en traktor vill jag ser på isen innan jag vågar mig ut. Better safe than sorry. Skön januarisöndag!