Matlagningstips

Ett besök i matbutiken behöver inte alltid vara ett nödvändigt ont, ett snabbt besök in och ut för att hastigt rafsa med sig de nödvändigaste förnödenheterna. Under den senaste tiden har jag två gånger råkat in i samtal med andra kunder som ger mig smaskiga recept. Idag hjälpte jag en dam att hitta konserverade päron och då berättade hon att hon behöver dem till en rätt med grisfilé och Mustapekka-ost. För någon vecka sedan stod jag vid osthyllan med en burk philadelphiaost i handen då en vänlig dam upplyste mig om att osten passar utmärkt i köttbullssmeten istället för ägg och grädde. 

Där ser man. Behöver du matlagningstips är det alltså bara att ställa sig vid en butikshyllorna och vänta på hjälp. 

Livet som medelålders - del 22

Dagens seriestrip i Västis behöver knappast förtydligas. Men hur fasiken har de lyckats höra våra diskussioner och få reda på våra planer?

PS. Var inte oroliga. Vi har planer för nyårsafton. Än så länge är vi tydligen bara medelålders, inte medelålders plus. Men det är en tidsfråga....

Nödutgångar och biblar IV

I den avslutande delen av Camillas hotellskola gör vi en samstämmig fnysning åt allt onödigt extra som logietablissemangen känner för att fylla sina gästrum med. Nå, allt är väl inte helt onödigt och kanske nånting  av nedanstående  grunkor förgyller din tid på hotellrummet en aning. 

Badrockar.
Badrockar hör hemma endast på spa-anrättningar. Vem har väl tid att irra omkring i badrockar under en normal hotellvistelse?

Fåtöljer.
När sitter du i en fåtölj på hotellrummet? Nä, precis. Om du har dödtid på hotellrummet tillbringar du den naturligtvis bekvämt i sängen. Fåtöljen används endast som avställningsyta. En dylik behövs ju i och för sig också. 

Fast ibland är fåtöljerna mera som dekoration.
En härligt läderlappsfåtölj i rött läder! Inte bekväm att sitta i men en fröjd för ögat.

Varken bekväm eller vacker.
OK att lägga handväskan på...

Vattenkokare.
Vem kokar kaffe eller te på hotellrummet? Är man törstig är väl minibaren ett bättre alternativ...

Minibaren, ja.
På alla hotellrum med självaktning finns en minibar. Den använder jag sällan, (men det har hänt).
Detta kylskåp bjöd endast på läsk och vatten. Det är också OK.

Danskarna däremot förstås sig på minibarer. Aldrig förr har jag sett en minibar som erbjuder normalstora vinflaskor till gästerna. Förutom då på hotell Phoenix i Köpenhamn. 

Det här ser man inte alltför ofta. Men då jag glatt öppnade kylskåpet för att kolla in vad Seedamm Plaza bjuder på hittade jag förstås bara vatten och läsk. 

Annan rekvisita.
Ett paraply kan väl vara bra att ha. Ifall du har glömt ditt eget. 

Papper och penna på bordet. (Pennan skriver dåligt.) En bibel i nattduksbordslådan. Oläst. Duschmössa. Påse för tvätt. Strykbräde och strykjärn (!?!). Extra täcke. Shoeshine. Obskyr liten och hård karamell på huvudkudden. Oätlig.

= Prylar du aldrig behöver på hotellrummet.

Korkskruv. (För vinflaskan du köpte i matbutiken på hörnet för att inte behöva använda minibarens betydligt dyrare utbud.) Skoslev. (Gärna den långa modellen.) Sax. Telefonladdare. Tandkräm. Fungerande luftkonditionering.

= Prylar du någon gång har behövt på hotellrummet, men som förstås då inte fanns till hands.

Åh, om man ändå fick vara med och inreda hotellrum. Tänk hur fulländade vistelser man då skulle ha på resorna. 

Kan man....

Kan man ha skaffat för många julklappar? 

Frågar för en vän.

PS. Nej!

Grattis på hundraårsdagen!

Glad 100-årsdag! Idag kulminerar självständighetsfirandet som pågått försiktigt med varierande evenemang hela året. Vi talar förstås inte om ett uppsluppet och avslappnat firande som 4th of July i USA. Eller det pompösa och eleganta firandet av 14 juillet i Frankrike. Eller det galna och yra flaggviftandet på 17 Mai i Norge. Som vanligt firar vi stillsamt, högtidligt och värdigt, men i år med extra eftertryck. Festerna är finare, fackeltågen längre, fyrverkerierna större och dekorationerna blåvitare än vanligt. Dagen till ära har dessutom ett vackert snötäcke lagt sig över nejden också här i söder och vårt land har aldrig varit så här vackert. (Bra jobbat, Sauli!).

I går, 5.12, var det kaffebjudning för hela Finlands folk på eftermiddagen. På arbetsplatser, bibliotek, museer och församlingshem bjöds det på kaffe och kaka. Det ordnades fester och konserter och hyllades krigsveteraner. Men det var bara början.

Idag, 6.12, stannar Finland. Vi lyssnar till Sibelius' Finlandia, äter Fazers Blå och tänder blåvita ljus. Vi tittar på någon av de otaliga versionerna av Okänd soldat. Det ordnas fester, gudstjänster och konserter, hedersvakt vid hjältegravarna och fackeltåg. Vi äter gott och fosterländskt - rödbetor, ren, lingon och limpa - och till det dricker vi en kall Koskenkorva. (Den som snofsar till det med vin till maten måste nog ta till importvaror.) Och förstås bänkar vi oss vid TV-apparaterna vid 7-tiden då dörrarna till slottet slås upp och de berömda handskakningarna börjar. (Balen på slottet är nog det närmaste vi kommer kungligheter, så låt oss gärna fortsätta med detta harmlösa nöje, är ni snälla.)

I morgon, 7.12, är vi back to normal igen. Det dagliga arbetet som tagit en kort paus för firandet återupptas. Käbblet kring hälsovårdsreformen fortsätter, Paavo Väyrynen börjar sin femtielfte presidentkampanj och Sampo Terho fortsätter sitt arbete med att utrota svenskan i Finland. (Han har förresten knappast tagit paus ens på självständighetsdagen, tror jag). Finland fortsätter att toppa statistiken, om det sen gäller självmord, Pisa-undersökningar eller kaffekonsumtion. Vi fortsätter att förlora mot Sverige i fotboll och mot Norge i skidning. Kimi Räikkönen fortsätter att mumla och Helsingfors-svenskarna fortsätter att tala högt i spåran. Natodiskussionen går vidare och vi kommer att sluta på 23 plats i Eurovisionen. 

Allt det här kan vi göra i ett tryggt, jämställt och välmående land där våra barn får en god utbildning, där de sjuka får god vård och där vi lever ett bra liv. Hjärtat sväller lite i bröstet och man får nästan en tår i ögonvrån av stolthet. 💯 år av självständighet är inte fy skam och det är fint att bo i Finland i dag. 

Självständighetsdagsmorgon på Sidensvansgränd.
Finland i festskrud.

100-årsbakelse på jobbet.

Har ni kollat på Google idag? Kul logga, eller hur!

Trettiosjupoängare

Livet är egentligen som ett Alfapet-spel. Ibland sitter du där med en massa jävla vokaler på brickan och funderar på ord som innehåller tre A:n och två Ö:n. Då du bara får bokstäver som är värda 1 poäng är du missnöjd, men du blir lika missnöjd över C och Z som ger dig 10 poäng, men som är omöjliga att placera ut. Åtminstone på poängrutor. Och spelaren före dig lyckas alltid förstöra just den platsen där du tänkte lägga ut en trettiosjupoängare. 

Ordet uppe till höger som börjar på ars och slutar på le, det är mitt. Och det beskriver precis vad jag tyckte om Alfapet-omgången just då.