Inte ens i den ljuva ungdomen var jag bra på att festa om två eller flera dagar i sträck. Festa om behöver inte betyda mängder av alkoholhaltiga drycker (även om det ibland gör det...), det räcker bra att skönhetssömnen naggas i kanterna på grund av försenad läggdags. Och nu, mitt i livet, är det tyngre än någonsin att dra på sig bästa stassen och festminen två dagar i rad.
Gårdagens trevliga valborgsmässoafton med god mat, trevliga människor och en del drycker drog ut på tiden och ljuset släcktes vidpass tvåtiden i natt.
"Den är inte alls stark", he said. "Bara en till", he said. #campariochjuiceäraldrigfel |
Barpianisten med sin sidekick levererade slagdängor in på småtimmarna. |
Tyvärr drog min inre mat- och sovklocka mig upp ur sängen som vanligt vid sjutiden i morse, så efter en särdeles kort natt sitter jag nu här och samlar krafter inför dagens Första Maj-sillis. Och har gett uttrycket "påsar under ögonen" en helt ny innebörd.
Do your magic. Please. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar