Flytande italienska

Igår åkte Maken och jag tillbaka till Rom på lunchen. Närmare bestämt så att vi åt upp en av våra souvenirer, en påse risotto ai funghi. 

Busenkelt att tillreda. Om man som jag är flytande på italienska. Där stod jag i köket iklädd förkläde och kockmössa, nynnandes till Eros Ramazotti och rörde i mina grytor. Cipollan och olion flög omkring och burron och brodon flödade. Jag klarade hela receptet utan goggle translate och kunde dessutom improvisera med en rejäl skvätt vitt vin. För vad är väl en risotto utan vitt vin?

Så här gott blev slutresultatet. Måste nog åka tillbaka för att införskaffa ett par påsar risotto till. Absolumente! Ciao!