When in Rome, do as the Romans do

Jaja, ni förstår ju att ett obligatoriskt Rom-inlägg är att vänta. Jag kunde ju ha gjort det enkelt för mig och hänvisat till förra gången jag besökte den eviga staden, se här, men ingen resa är den andra lik och nu finns det förstås en hel massa annat att berätta om. 

Orsaken till årets Rom-besök är förstås Ettan som har gått och blivit romare för ett år. Det är bara tre månader sedan han åkte iväg, men oj vad det var fint att få krama om honom riktigt rejält igen. Vi besökte hans arbetsplats Circolo Scandinavo i Trastevere och stötte på några av månadens konstnärer. 

På lördagen åkte vi på utfärd i en liten Fiat (finns det andra bilar i Italien?) till Pompei för att insupa historia på allvar. Vädret visade sig från sin bästa sida och solen gassade där vi vandrade på de antika gatstenarna. Solgasset var inte lika kul i vår bil utan luftkonditionering, men med mycket vatten gick det bra det också. Så himla skönt att vattnet är drickbart överallt och att det finns vattenposter utplacerade här och var! 

På hemvägen avvek vi från motorvägen och tog den vackra kustvägen norrut tillbaka mot Rom i regionen Lazio. Det blev skymning och mörkt innan vi hann hem tillbaka, och vi fick njuta av en underbar solnedgång vid havet strax utanför Gaeta.

Maten är som vanligt himmelskt god och jag kan återigen bara beklaga att man hinner äta så få gånger under ett långt veckoslut. Vår son, romaren, tog oss med till Roms bästa pizzeria, Pizzeria Baffetto. Vi åt också risotto, pasta, saltimbocca och ännu mera pizza och sköljde ner härligheterna med lent vino di tavola serverat i kannor. Ett och annat glas prosecco hanns det också med. Man måste ju variera...

 

I övrigt gjorde vi inget speciellt. Gick och vandrade och promenerade och vandrade och gick och promenerad och gick. Och satt ibland och vilade., 

Gränden utanför vårt hotell i Trastevere.

Oculus i Pantheon är ca 9 meter i diameter och lyser upp hela rummet. 

Tibern by night. Peterskyrkan i bakgrunden. 

Ponte Rotto betyder inte Råttornas bro, som man kunde tro, utan Den trasiga bron.
Där står den mitt i floden Tibern och skräpar. 

Santa Maria di Trastevere -kyrkan är en av Roms äldsta kyrkor. Här har man inte snålat med bladguldet.

På Campo di Fiori säljs inte bara blommor. Till exempel också Limoncello i långa rader.
Man kan också bara sätta sig på en uteservering och ta en cappuccino istället för att shoppa.

Spanska trappan var som vanligt fullpackad. Inte så mycket med romare utan med turister. Det är fortfarande en gåta för oss varför den har blivit ett must-see för turister? Men fin är den ju, det ska medges. 

Här står vi och missar helt den vackra utsikten bakom oss. Måste vara något spännande som händer på vägen?