Scenen är Giganttis Megastore i Esbo. Ett helvete på jorden för personer med noll intresse för elektronik av olika slag. Kvadratmeter på kvadratmeter fyllda med mojänger och manicker och energiska unga försäljare med bonus knutet till uppnådd försäljning.
I rollerna ses Mor och Trean och intrigen går ut på att köpa ny laptop till Trean. Vän av ordning frågar naturligtvis i detta skede varför Mor har en roll i detta skådespel. Mor som inte vet nånting om datorer. Ja, nöden har ingen lag. Gymnasiestudierna kan tydligen inte framskrida i önskvärd takt om inte ny laptop införskaffas och den gamla förpassas till datorernas kyrkogård. Sagt och gjort. Trean och kreditko... jag menar Mor åker på uppdrag.
Ung manlig försäljare stiger in på scenen. Mor drar efter andan och säger hjälpsamt att vi är ute efter en ny laptop. Vi står mitt i avdelningen för bärbara datorer så det är möjligt att öppningsfrasen ger honom en inblick i kunskapsnivån hos den vuxna personen i sällskapet.
Försäljaren vänder sig till Trean. Ett klokt val. Trean har gjort ett grundligt förarbete och vet vad han vill ha. Trean kastar sig modigt in i en tekniskt intrikat förklaring på finska (guldstjärna för det!) och tekniska och gör sig tydligen förstådd på båda språken.
Då sker en överraskande vändning i pjäsen och den unga Försäljaren frågar om vi hellre vill tala svenska (ny guldstjärna delas ut!). Trean och Försäljaren inleder nu en djuplodande diskussion på ren tekniska och Mor står bredvid och pillar förstrött på olika manicker och försöker se intresserad ut. Trean och Försäljaren samtalar och funderar och kollar i lagret och på hyllorna och hittar tyvärr inte den exakt rätta laptopen bland de femtielva modellerna som Megastore saluför. Mor deltar i samtalet endast då man diskuterar pris och summan överskrider den som budgeterats för köpet.
Trean är tvungen att bita i det sura äpplet och vi går tomhänta från butiken i akt och mening att på kvällen beställa den exakt rätta laptopen från nätbutiken istället. I sista stund innan Mor håller på att falla i koma inne i butiken. Händelseförloppet som antagligen räckte en halvtimme känns som en halv livstid. Väl utomhus känner Mor livsandarna återvända, låter tacksamt solens strålar värma ansiktet och andas in den friska luften utomhus efter pärsen.
Datorn är nu beställd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar