Sakta men säkert

Sakta men säkert bor vi in oss i det nya hemmet som har genomgått
en enorm förvandling från den minut vi fick nyckeln i vår hand.

Som vi har gnott på. Rivit, tapetserat, målat, spikat, skruvat, flyttat. 

Utan våra hjälptrupper skulle det inte ha gått.
Stort tack till Martin, Coa, Carin, Eva, Laska och mamma som var med och jobbade! Ni är guld värda!

Visst har vi ännu en bit kvar innan vi är klara. Tavlorna står i lådor i förrådet. Badrummet saknar handdukskrokar. Treans prishylla står på golvet. Vardagsrummet saknar gardiner. 

Men vi bor faktiskt här. Och börjar känna oss hemma. Sakta men säkert. Hemma.

Terrassen invigdes redan första dagen. Vi har småpratat med grannarna. 

Idag krattade jag gården. Och nästa veckoslut ska bastun äntligen testas. 

Sakta men säkert!