Ena foten framför den andra 5

En viktig del av resan är att återuppleva den efteråt. Då jag plockar med mina massor av foton från färden kommer jag ihåg stämningar, ögonblick, dofter, smaker, ljud som inte kan förmedlas till er som inte var med. 

Fotona visar förstås inte heller de inte så fina stunderna:

• hur svårt det var att stiga upp ur sängen på morgonen då benen knarrade av styvhet och fötterna skrek av smärta
• hur ont mitt inflammerade knä gjorde under andra dagens sista kilometrar (innan jag hittade Dolan-burken och fick akupunktur som botade inflammationen)
• hur blöt jag var den dagen då det regnade mest hela tiden och hur jag precis mitt i en kilometerlång uppförsbacke bestämde att min nästa semester ska tillbringas i varmt och soligt väder vid en swimmingpool med en parasolldrink och en god bok
• hur kallt och rått och fuktigt det var på våra övernattningsställen eftersom värmen naturligtvis inte var på

Men det är sånt man glömmer rätt snabbt. Här kommer ännu några sista höjdpunkter från vandringen.

Visst är Galicien också en del av det moderna Europa. Leden går via både industriområden och flygplats och längs moderna motorvägar.

Det är så lummigt och grönt längs leden.
Här växer eukalyptus, murgröna, mistel, majs, mandel, vinrankor och vanliga lövträd som ek, rönn, kastanje och alm.

Fast ibland förundrar man sig över hur folk lever i Europa idag. Längs leden finns tiotals sådana här små byar, med hundar, kor, får, hönor, en traktor och egna odlingar. Fjärran från det moderna samhället. Men troligen med wifi.

Leden går också inne i lite större städer. Här gäller det att ge akt på trafiken och leta märken i trottoarer och husväggar. 

Vattnet går att dricka från källor och brunnar längs med leden.

Och här och var hittar man platser där pilgrimer lämnar minnen, foton, meddelanden, uttjänta skor trasiga strumpor eller annat som de inte vill bära med sig längre.

Caminon har också fått EU-pengar men kringverksamheten (härbärgen, pilgrimspassen) drivs långt med frivilliga krafter. Kyrkan, turistmyndigheterna och de kommunala myndigheterna samarbetar för att göra det möjligt för över hundratusen pilgrimer att vandra El Camino varje år. 

Nu är det bara några meter kvar till katedralen i Santiago. Vandringsleden går genom Santiagos förstäder till gamla stan och slutar vid stadens hjärta, den mäktiga katedralen där relikerna efter aposteln Jakob ligger sedan de flöt iland vid kusten på 800-talet. Relikerna ligger nere under altaret i en silverkista bakom galler. En jämn ström pilgrimer defilerar förbi skrinet för att få ett avslut på sin vandring.
Klockan 12 varje dag firas pilgrimsmässa i katedralen. 

Här är det dags att skiljas från vandringsstaven. Men den kommer i gott sällskap med andra välanvända stavar som hittat sin sista viloplats i ett hörn nära pilgrimskontoret i Santiago.
Tack och hej!