Snavar omkring, lätt illamående. Känner av en begynnande nackspärr till följd av ständigt böjande och vridande på nacken. Första dagen med progressiva glasögon.
Nu går det inte riktigt som i Strömsö, måste jag erkänna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bättre sent än aldrig
Sist på bollen. Sent ska syndaren vakna. Var sak har sin tid. Jaja, nu har också jag äntligen tagit mig en tur på det nya, världskända konst...
-
Det är släpärtstider igen. Under några korta högsommarveckor då man får tag på åkerärter på torget. En kortare period än den riktiga kräfts... -
För några dagar sedan läste jag i Husis kåseri om kåsörens ständigt återkommande dröm där hon befinner sig hemma i sitt flickrum och packar...
-
Min arbetsplats har ett ovanligt rikt djurliv. Utanför huset strövar ofta hjortar och harar, och ibland kan en havsörn skymtas från konfere...
Vänt bara när du börjar se på datarutan! Min väninna på logistiken i Billnäs berättade för mig på den tiden, att jag såg ut som en höna som pickar med huvudet. Men hon kom ju sen fort efter, två veckor yngre som hon är. Men du blir nog fort van, ska du få se :)
SvaraRaderaJag hoppas verkligen jag vänjer mig. Mina "vanliga" glasögon funkar inte så bra mer. Och så har jag betalat mej sjuk för de här nya.
RaderaBiter ihop och fortsätter övandet i morgon.