Vad gör dom av all purjolök?

Såhär sommartid är matbutikerna i Ekenäs fulla av sommargäster som bunkrar mat i stora lass för stughelger och semesterveckor. Köpmännen Virranvuo och M-Janne gnuggar händerna av förtjusning. De kommer i små gäng, ofta tre generationer tillsammans, klädda i HH, Sebago och North Pole och ser härligt avslappnade ut. De fyller minst två kärror per gäng med vattenkanistrar, inrefilé, grillkorv, juicer, smör, mjölk, bröd och en massa annat. Maten packas systematiskt in i kylkassar och rejäla lådor för att forslas långa vägar först i en stor svart SUV och sedan antagligen i en Buster XL vidare ut till villan. Och ur en av lådorna eller kassarna sticker det alltid upp 3-4 bamsepurjolökar, i samma storlek som små palmer.

Själv tycker jag purjolöken för det mesta är träig och besk och använder den egentligen bara i soppor. Då går aldrig hela purjon åt, utan resten ligger där i grönsakslådan och väntar på att bli bortslängd om en vecka eller två.
Jag gissar att soppa är en lämplig maträtt på en sommarstuga med begränsade kokmöjligheter och många matgäster. Men så mycket purjo? Sådana mängder soppa?

Tacka vet jag säsongens färsklök med sina gröna saftiga och smakrika pipor! Strunt i själva löken, som oftast är liten och ynklig - det är piporna som är utmärkta att klippa ner i sallader och i maten. Eller salladslök! Tunn och fin och med härlig smak. Och gräslök till sillen förstås. Kanske från eget trädgårdsland.

Så frågan kvarstår - vad gör dom av all purjolök?