Souvenirer från Lissabon.

Vad för slags souvenirer kan man ha med sig hem från ett besök i vackra Lissabon? Lite färgglad keramik kanske, en ask Pastel de nata -pajer, och en rejäl förkylning. 


Den årliga globala workshopen för HR ägde i år rum i Lissabon. Ett utmärkt val av plats tycker vi nordbor givetvis. Och tar vara på chansen att stanna kvar över veckoslutet för en kort semester i solen. Exakt i det ögonblick då programmet tog slut och en del rusade iväg mot flygplatsen och andra samlades för att göra upp gemensamma middagsplaner bröt min förkylning ut. Halsen sved och musklerna värkte. Men vad hjälper det - är det stadssemester så är det. Jag laddade in Finrexin och ibuprofen och Strepsils till frukost, fyllde fickorna med näsdukar och gav mig ut på stan. 


Italiensk glass är bästa medicinen för halsont. Stracciatella, jordgubb och choklad.  

I bakgrunden syns Vasco da Gama bron, EUs längsta med sina 17,2 km. 

Populära torget Praça do Comércio ligger på floden Tejos strand.  

Upptäckarnas monument i Belem restes till världsutställningen 1940 till minne av Portugals storhetstid med upptäckare och världsomseglare. 

Pink Street är känt för ett livligt nattliv och red lights. Men just här lyser solen. 

Jag tog linbanan från Vasco da Gama Tower till akvariet. 

Parque das Nações (nationernas park) i den varma septembernatten.

Här ser ni funikularen Glória som råkade ut för den fruktansvärda olyckan som krävde 16 människors liv.
Den åkte jag i förra gången familjen besökte Lissabon. Nu blev det ingen åktur.  

Pådraget nedanför olycksplatsen var stort ännu två dagar efter olyckan. Reportrar med kameror och mikrofoner samsades med nyfikna och sörjande som lade ner blommor.  


Nu är förkylningen så gott som över. Pastejerna är uppätna. Keramiken fick stanna kvar i Lissabon, väskan var full. Men fotona och minnena njuter jag av ännu länge. 

 

Husmorstips 6

Så här i skördetider ska jag bjuda på ett riktigt användbart husmorstips för dig som har odlat chili i trädgården i sommar. Plocka dina chilifrukter och tillverka dina egna chiliflakes! 

Tvätta frukterna om det behövs och skär bort den gröna ändan. Skär upp frukterna på längden och lägg dem på bakplåtspapper. Torka i ugn tills de har torkat helt. Nu till husmorsknepet. TVÄTTA händerna noggrannt efter att ha hanterat frukterna. Klia dig INTE i näsan. Och då näsan börjar svida börjar ögonen också rinna. Då är det viktigt att INTE torka bort tårarna med handen. 

Hur länge ska frukterna torka i ugnen och på vilka grader? Ingen aning. Jag håller fortfarande på att hämta mig efter hanteringen. 

Se så vackra! 
Ja, ja, burken är aningen överdimensionerad. Men jag hade ingen mindre. 


 

Report from Foodies Festival

Jag hängde precis ut ett lakan på tork med mycket låga förhoppningar om att det faktiskt ska torka i den här luftfuktigheten. Men tröstar mej med att kolla på bilder från Englandsresan och speciellt matfestivalen Foodies Festival. Festivalen var faktiskt resans huvudmål och Makens födelsedagspresent till mig ❤️.

Festivalen öppnade kl 11.00 och på finskt sätt anlände vi till South Park strax efter 11. Det var inte många andra som hade gjort det, och endel av matstånden var ännu inte riktigt på plats. Men det passade mig bra att få en överblick över parken utan att armbåga mig fram i en tät folkmassa. Vi scoutade runt och planerade in dagens mat- och dryckrutt. I ett hörn av området fanns ett tivoli och i ett annat hörn fanns musikscenen där olika artister uppträdde längs med dagen. Huvudnumret på kvällen var artisten Example som tydligen är rätt känd. Då vi sakta började dra oss hemåt efter en lång dag på festivalen var det verkligen en stor folkmassa som började samla sig kring scenen, tydligt i väntan på lite glad och god rapmusik. 

Matstånden och food trucksen var samlade kring ett stort område med bord och bänkar och dryckstånden låg strategiskt utplacerade här och var. Många hade tältstolar och picknickfiltar med, men vi som inte var lika förberedda lyckades ändå hitta sittplatser när fötterna behövde vila. Vi inledde med varsitt glas crémant rosé hos en fryntlig winedealer med smort munläder. Och lyckades ta oss därifrån utan att ha beställt hem ett par lådor dyrt vin av honom. Men det var nära. 


Sedan fortsatte vi med ett smakprov på Master Chef UK 2023, Chariya Khattiyots chicken satay. Och tempuraräkor från Japan och wraps från Sri Lanka. Vi undvek noggrannt kioskerna med pizza och hamburgare, nu var det läge att utmana smaklökarna. Däremellan slank det ner ett glas lokalt producerat (!) rosévin och öl från mikrobryggerier. Ja, en Pimm's också, förstås, det var ju ändå England det är fråga om. Vi kunde ha fyllt kassarna med brownies och ostar och bbq-såser och kryddmixer och snacks och en massa annat. Kanske ändå tur att flygresan hem begränsade lite...

Sataylicious


Spicy roll från Sri Lanka gjorde skäl för sitt namn. 

King Prawns Tempura med hemgjord salsa. 

Utbudet var... enormt. 

Nu ska ni inte tro att vi bara åt och drack och hade roligt. Nej, i en del av festivalområdet fanns Chef's Theatre där kändiskockar lagade mat och bakade och berättade anekdoter och gav matlagningstips. Vi såg Michelinkocken Mark Peregrine göra en efterättssoppa med en dekoration av spunnet socker. Vi såg en lokal bagare göra en underbart god morotskaka (ja, man fick smakprov!). Och vi såg The Queen of Couture Cakes, Mich Turner, göra en lime-pistachrulltårta. Mich Turner har gjort kakor för bland annat Pierce Brosnan, Madonna och Ozzy Osborne. Hon gjorde tårtan till David Beckhams 30-årsfest. Och nu bakade hon till oss 😊


Efter många timmar och med mätta magar tog vi våra goodie bags och vandrade hemåt i sommarkvällen. Naturligtvis stannade vi på vår lokala pub för ett sista pint innan dagen tog slut. Matfestival i England, det är grejer det. 




Good old England

Hello folks! Hälsningar från vackra England! Där har vi ätit och druckit och haft roligt förra veckan. England visade sig från sin bästa sida, regnet lyste med sin frånvaro och temperaturen visade behaglig sensommar. 

Så fort flygplanshjulen nuddar landningsbanan på Heathrow blir jag britt. Jag vill ha bacon och äggröra till frukost, jag byter kaffet mot en rejäl mugg Earl Grey, jag dricker Pimm's istället för vitt vin och hälsar "Hiya, how're you doing" högt och ljudligt i butiker och pubar. Visst är det fint att resa i Italien och Spanien också, men där är jag turist och gäst. I England känner jag mig hemma. 

Vi har besökt Storbritannien, främst London och Skottland, några gånger tidigare. Den här gången vände vi London ryggen och styrde hyrbilen rakt västerut, mot Wiltshire, Somerset, Oxfordshire och Cotswolds. Maken hanterade vänstertrafiken med bravur, men jag hörde honom mumla för sig själv i varje korsning; "håll till vänster, stanna på fel sida". Bil och passagerare klarade sig helskinnade. Vi började med ett bucket list besök på Stonehenge och åt sedan sen lunch i Bath där vi kollade på de romerska baden. Afternoon tea fick bli en pint på en pittoresk pub i en mysig liten by längs en slingrande smal väg i Cotswolds. Följande dag besökte vi Henley on Thames, ett måste för en före detta roddare. På eftermiddagen vandrade vi runt Oxfords collegen i sällskap av en studerande som underhöll oss med många intressanta detaljer och skojiga anekdoter från universitetslivet. Lördagen var vikt för Foodies' Festival, mer om detta kulinariska evenemang bjuder jag på senare. Och på söndagen mellanlandade vi i Windsor innan vi avslutade det brittiska kapitlet med flyget hem. Jag kan inte med ord beskriva hur härlig resa vi hade. 

Stonehenge mot en dramatisk himmel.

Floden Bristol Avon rinner stillsamt genom Bath. 

Hur mysig är inte den här puben?


The Henley River and Rowing Museum är värt ett besök. Också för icke roddintresserade. Här finns nämligen en alldeles ljuvlig Wind in the Willows avdelning (Det susar i säven), med väldigt fint byggda, gulliga scener ur Kenneth Grahames klassiska barnbok.   

Jag dricker normalt aldrig Pimm's. Men på engelsk mark är allting annorlunda.  

En smal mörk gång leder förbi Magdalen College där C S Lewis fungerade som fellow, men framför allt där han skrev bland annat Narnia-serien.
Ni ser gatlyktan som står nästan inne i trädet - det är den som inspirerade honom till gatlyktan i Narnia-skogen.  

The Bodleian är Oxfords huvudbibliotek och grundades 1602. Inte i går alltså. Det finns så mycket historia i England. 

Vi myllrade utanför Windsor Castle med de andra turisterna och valde att inte gå in. 
  
Man ser nämligen det enorma komplexet bekvämt från flyget strax efter starten. (zooma in längst ner i bilden)

Man ser nämligen det enorma komplexet bekvämt från flyget strax efter starten. (zooma in längst ner i bilden)

Home sweet home, som vi engelsmän säger. 

Utryckning

Faktum 1: batterier i till exempel brandvarnare och dörrklockor tar alltid slut mitt på natten. 
Faktum 2: batterierna tar alltid slut mitt under Makens djupsömn, varpå han är helt okontaktbar. 

I natt, klockan 01.45, vaknade jag av ett obekant alarm. Pip-pip, pip-pip, pip-pip... Det är inte dörrklockan, det är inte brandvarnaren, det är inte frysen som står på glänt. Mödosamt tar jag mig upp ur sängen, blind som en fladdermus, krokig som ett frågetecken, och trevar mig ut i hallen, mot ljudet. Precis som jag lokaliserar ljudkällan på byrån i hallen upphör det. Jag kollar Makens telefon ifall han bytt ringsignal och någon har försökt ringa. Jag kollar min egen telefon i köket. Inga spår efter signaler. Jag börjar tvivla och funderar om jag hade haft en väldigt realistisk dröm om alarm? Jag tumlar tillbaka i säng och lägger huvudet på dynan. 
Klockan 01.47 piper alarmet igen. Pip-pip, pip-pip, pip-pip... Nu är jag snabb på bollen och rusar ut i hallen och hittar Makens aktivitetsklocka som larmar. Desperat trycker jag på skärmen och olika knappar och lyckas faktiskt på tyst på klockan. Tillbaka till sängen.
Klockan 01.49. Pip-pip, pip-pip, pip-pip... Tydligen hade jag bara snoozat klockan. Nu går jag med rätt så klampande, ljudliga steg till klockan och flänger in den i hjälpköket. Jag stänger dörren efter mig, går på toaletten, dricker ett glas vatten och går till sängs, inte klarvaken, men heller inte riktigt i sömnläge. Men där i nattens tysta timmar går det ändå snabbt att vaggas till sömns, till och med fast jag svagt, svagt, genom hjälpköksdörren hör ett Pip-pip, pip-pip, pip-pip... 

Det är inte så mycket irritation över att behöva kuta omkring under nattens timmar, utan mera en liten ilska över att varken ägaren till klockan eller Ettan som sover i gästrummet på typ en armlängds (okej, två) avstånd från alarmet vaknar. "Ett gott samvete bäddar för en god sömn."

Slut på rapporten. 

Sommarrapport

Oj, hur snabbt gick den här sommaren egentligen? Jo, jag vet, den är verkligen inte slut än, men semestern är över, och det är dags att göra ett mellanbokslut innan den hektiska sensommaren och hösten kör igång på allvar. 
Juni visade sig inte från sin bästa sida, men vad gör det då vi tillbringade en vecka på vackra Bornholm med födelsedagsfirande och sedan firade midsommar i glada vänners lag och strålande solsken ute i skärgården.  
Då sommarhettan slog till började jag min semester. Det blev långa lata dagar hemma på terrassen, ute på sjön och i härliga möten med vänner och familj. Så firas semestern bäst, utan planerat program, där man spontant tvättar mattor, äter blåbärspaj, blandar mojitos, grillar korv och läser, läser, läser. Nu är jag färdig tankad, och redo för årets andra halva. Bring it on! 

Vi såg We will rock you (WWRY) på Raseborgs sommarteater tillsammans med en rekordpublik. 

Vi åkte genom Jomalvik kanal.

Vi tillbringade ett fint dygn hos goda vänner ute i Lovisa skärgård. 

En eftermiddag på klipporna på Vrakholmen kräver sin blåbärspaj med vaniljsås.

Hur roligt är det inte att stöta på goda vänner i Hangö och spontanhänga med dem en eftermiddag!


Mamma bjöd på snålsoppa. Till glädje för Maken, inte så mycket för mig. 🤢

Vi gjorde ett par turer till Pargas och kollade att arbetet på den nya bron fortskrider. 

Och inledde kräftsäsongen.



Den ofrivilliga städaren

Semestern sjunger på sista versen och arbetsvardagen lurar runt hörnet om ett par dagar. 

Jag såg mig omkring i hemmet och insåg att jag behöver slösa en kvart av den återstående ledigheten på att dammsuga upp de värsta dammråttorna, katthåren och björkfröna i köket och hallen men lovade mig själv att inte sätta alltför mycket tid på världens tråkigaste sysselsättning men sen märkte jag att badrummen var i skriande behov av lite uppfräschning så jag torkade av det värsta och tömde roskisarna och bytte handdukar och så satte jag på en maskin tvätt innan jag fortsatte med dammsugandet som borde gå i en handvändning eftersom vi har inga mattor på golvet för dom har jag skurat under ledigheten men sen märkte jag att dammråttorna hade spridit sig över hela huset så jag fick ta ett varv i sovrummen också fast jag hade tänkt fuska med dem och sedan såg jag att en ormbunke hade dukat under i värmen och tappat alla sina blad på golvet så jag fick ta en sväng med dammsugaren också i vardagsrummet och sedan behövde jag torka bord och bänkar och köra en maskin tvätt till och då började jag längta efter en sval dusch men insåg att också duschhörnan behöver tvättas och eftersom jag redan var upp i varv så plockade jag fram golvmoppen för att torka upp ett par fläckar i hjälpköket som funnits i flera veckor redan och irriterat mig och då var det lika så bra att ta en sväng med moppen i köket också innan jag satte på en sista maskin tvätt och radade skor i vindfånget och vek ihop lite underkläder som hade hängt på tork. 

Jag valde att sluta innan jag plötsligt fick för mig att börja tvätta fönster och torka golvlister (vilket givetvis också skulle behövas) och gick till kylskåpet för att belöna mig med en kall öl men så råkade jag kolla klockan och märkte att den visade 10.15 och även om det är semester så vill jag inte vara en person som dricker öl på förmiddagen så jag fick nöja mej med ett glas vatten. NU ska jag njuta av semestern resten av dagen.   

Souvenirer från Lissabon.

Vad för slags souvenirer kan man ha med sig hem från ett besök i vackra Lissabon? Lite färgglad keramik kanske, en ask Pastel de nata -pajer...