Bättre sent än aldrig

Sist på bollen. Sent ska syndaren vakna. Var sak har sin tid. Jaja, nu har också jag äntligen tagit mig en tur på det nya, världskända konstmuséet Chappe. De flesta Ekenäsbor har hunnit besöka det vackra huset, många till och med flere gånger. Utställningar har bytts medan jag har passerat förbi den svarta fasaden otaliga gånger. Utanför. Men idag var det äntligen min tur. 

Chappe är väl värt ett besök, eller återkommande besök var gång utställningarna uppdateras. Huset är stort och luftigt och bjöd den här gången på fotokonst, barocksilver och Disneyfigurer i en salig med rolig blandning. 

Genom de generösa fönstren kan man också beskåda grannskapet, ifall det som hänger på väggarna inte intresserar.  

Pez!

Spännande vinklar, vackra ytor, glittrande tak och andra överraskningar. 

Konst till och med på toaletten. 

Ta dig en tur, vetja, eller läs mera här: Chappe

Hohoo! Är ni kvar där ute? Eller har ni hoppat på trenden och gjort slut med Trump och Musk och Zuckerberg? 

Användarstatistik från 2024 placerar Facebook,YouTube och Instagram i topp både i världen och i Finland. Nu rapporteras om att användare lämnar Zuckerbergs Meta-plattformen i stora skaror i protest mot den politiska utvecklingen i USA. Twitter, förlåt jag menar X, har redan tidigare drabbats av massflykt. Eller är det bara tomt prat? Många hänger ändå kvar på sina favoritplattformar oberoende av ägarskap eller politisk korrekthet. Finns det ens alternativ? Förutom att skriva brev och umgås irl, förstås.

Själv tappade jag farten efter ha gått med på Instagram och orkar inte ta mig an nånting nytt. Jag är liksom nöjd med vad jag har. För tillfället i alla fall. Ni kan väl hojta till då ni drar vidare. Och berätta vart. Ifall jag någon gång är  redo för en ny plattform.

En evighetsmaskin

Fråga 1

Är det faktiskt nödvändigt att göra en app till en eltandborste? (Är det faktiskt nödvändigt att göra appar till ALLT?) 

Fråga 2

Är det faktiskt nödvändigt att ladda ner den appen? Tydligen, för nuförtiden borstar jag alltså tänderna med min nya tandborste som jag fick i julklapp, samt under översyn och glada hejarop från tandborstappen. Jag är svag för smicker och beröm, och tar tacksamt emot positiv feedback efter varje tvätt. Skulle du kunna motstå en high five efter kvällsborstningen?

Den är snygg också och tvättar väldigt rent. Och till råga på allt verkar den vara en evighetsmaskin?! Jag tog ibruk den genast på juldagen, med befintlig laddning direkt ur paketet. Och har inte behövt ladda den ännu! Min förra tandborste med några år på nacken krävde laddning minst varannan vecka. 

Tänk om man inte behöver byta ut borsthuvudet heller. Vilket kap!

800 gram

Jag tänker väldigt mycket på de nya näringsrekommendationerna. Vilket är lite märkligt med tanke på den livserfarenhet och levnadsvisdom som jag ackumulerat under de senaste decennierna. Jag är ju uppvuxen med tallriksmodeller och matpyramider som jag gladeligen struntat i med god framgång. (Framgång, ja, jag lever ju). Men nu går jag dagligen omkring och tänker på 800 gram. Den mängd grönsaker och frukt man ska få i sig på daglig basis alltså. En imponerande mängd, speciellt för en som inte tycker speciellt mycket om dylika livsmedel. Och näst intill omöjlig. Men jag försöker. 

En dag svängde jag ihop en grönsakswok (och piffade upp den med lite räkor) till Maken och mig. Vi gratulerade oss till ett gott näringsjobb, ända tills jag kollade på påsen med strimlad kål, morot och purjo som jag hade använt i woken. 200 gram. 100 gram var hade vi alltså fått i oss! Plus några gram lök och broccoli. Då gällde det att fortsätta dagen med 5 bananer. Eller 4 äpplen. (Äppel och banan är nämligen tungviktare bland frukterna). 

I går serverades ärtsoppa i jobbets matsal. Visserligen med lite skinkbitar i, för smakens skull, men ändå nästan vegetarisk. Hurra! En rejäl portion ska väl ändå ge lite klirr i frukt och grönsaks-kassan! Trodde jag, tills min kollega upplyste mig om att inte heller ärter räknas som frukt och grönsaker. Nej, ärter återfinns bland kikärter och tofu, på proteinraden bredvid fisken. Jag som startat dagen med en portion naturell youghurt med lite müsli och ca nio hallon ramlade omedelbart tillbaka till noll.

Nej, 800 gram frukt och grönsaker kommer att förbli ett ouppnåeligt mål för mig. Men jag kommer fortsättningsvis att tänka på det. Tack bara, förmyndarstaten.

En exemplarisk bild från grillen i somras. Före de uppdaterade näringsrekommendationerna.
Snart är det sommar igen! 

Året i böcker - 2024

Året som gick har varit ett bra bokår. Min favoritapp MyLibrary berättar att jag har läst 97 böcker under året, och det tycker jag kan räknas som ett bra saldo. Det har förstås handlat mycket om deckare, men också mysig feelgood för att variera mot tyngre romaner. Under 2024 råkade jag ramla över speciellt många romaner som handlar om andra världskriget och nazisternas skräckvälde i bland annat Polen, Spanien, Italien och Norge. Det är ofta ganska laddade och tunga och ögonöppnande berättelser som slutar både bra och dåligt. 

Generöst ger jag dej nu några tips, i helt random ordning och av mycket varierande slag. Varsågod!

Hildúr (Satu Rämö) och Hulda (Ragnar Jónasson) är två nya och läsvärda bekantskaper. Båda är poliser på Island, ön som alltid fascinerar. Det påstås att Hulda redan har blivit TV-serie?

Katarina Widholm har skrivit en lättläst (alltså inte lättläst för folk med lässvårigheter, utan flytande text som är lätt ta till sig snabbt) serie om den unga svenska kvinnan Betty strax innan andra världskriget. Kanske inte den mest högklassiga berättelsen, men mycket lärorikt om hur det svenska samhället fungerade för nästan hundra år sedan. 

Som kommentar på del 3 har jag dock antecknat: Trevlig läsning, men börjar bli lite tjatigt... I år ska jag väl ändå ta itu med de två sista delarna. 

Annorlunda, men bara så bra:

Zoulfa Katouh, Så länge citronträden växer - läsvärt om inbördeskriget i Syrien.

Christie Watson, Små solfåglar långt borta - läsvärt om hur annorlunda livet ter sig i Nigeria.

Hjälp...

Tage Söderström, Med segelbåt till Sibirien - om hur han som skolpojke togs till fånga och skickades till straffarbete i Sibirien. En sann historia. 

Svenskfinland är inte så väl representerat i år, men på listan återfinns åtminstone Westö, Bruun, Collins och Bargum. Böckerna lämnade inga överväldigande känslor förutom för Collins, där jag ivrigt väntar på del tre i hennes trilogi om Hangö under kriget. En rekommendation går också till den nyutkomna kokboken där Thomas Lundin berättar varmt och trevligt om mammorna i hans liv. Mycket mer än en kokbok alltså, men duger även som en sådan 😊.

Som avslutning på fjolårets bokkrönika bjuder jag på ett litet klipp ur kommentarsfältet där jag försöker skriva nånting om varje bok jag läst. Som ni ser - spontana och mycket ärliga kommentarer, nedtecknade i stundens hetta, alltså då sista sidan är läst. Inte så beskrivande för någon annan än för mig, dock.

Rapport från Boklådan

Året närmar sig sitt slut och det är dags för Skeppsholmsvägens boklåda att trappa ner inför vintermånaderna och komma ut med ett årsbokslut. Boklådans första år, 2023, överträffade ju alla förväntningar, kanske främst för att förväntningarna var rätt låga. Omsättningen (böcker ut/böcker in) landade på 55% efter ungefär 5 månader. 

I år, 2024, har verksamheten pågått sedan våren, alltså ungefär 10 månader, och omsättningen ligger på fantastiska 93% 🥳. Det betyder att 261 böcker har lämnats in i boklådan, medan 243 böcker har plockats ut. Här ska noteras att ett tjugotal slowmovers, alltså böcker som har legat inne i många månader, har förts till Emmaus och ingår i omsättningen. Samtidigt är det också flera böcker som har varit inne flera gånger och svänga, och jag har naturligtvis inte heltäckande kunnat följa med aktiviteterna, och det är fullt möjligt att jag har missat böcker som kommit in och gått ut i snabb takt. 93% ger faktiskt en ganska god bild av verksamheten.

Nu på vintern finns det 15-20 böcker i lådan att välja på. De har för tillfället sällskap av ett par tomtar och en ljusslinga. Ungefär lika många böcker har jag räddat undan kylan och fukten. De ligger i garderoben och väntar på att få komma ut i vår igen. 

Feedbacken har varit uteslutande positiv, tummar upp och lovord duggar tätt. Det är så himla roligt att driva ett litet independent bibliotek! Vi fortsätter såklart i nästa år. 

Förresten, Boklådan finns numera på Instagram, bli en följare du också!

 

God jul!

Julaftonsmorgon glimmar, granen står så grön och grann i stugan och tyst det är i husen. Det här året har gått i rasande takt och nu är det faktiskt jul igen. 

Årets julklapp till dem som inte har det så bra som vi är nödpaket som kan användas i krissituationer och utbildning för barn. Våra varmaste julhälsningar till er alla!