Ibland behövs det så lite. En promenad i höstsolen i skön varm blåst. Ett par hjortar som betar på en åker. Några knallgula kantareller vid vägkanten. TIF-killarna som märker ut banan inför Gennarbyviken runt-loppet i morgon. Ett vackert brudpar i en blänkande bil utanför kyrkan. Och de nya planteringarna på vårt nya fina torg som äntligen är på plats.
I svängen innan vårt hus blommade ännu några ensamma Svenska flaggor.
Vilken fin dag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ett evigt firande
Idag har jag åter en gång firat min födelsedag! Tänk att få använda sina födelsedagspresenter just då det känns som mest behövligt! Kunna fi...

-
Det är släpärtstider igen. Under några korta högsommarveckor då man får tag på åkerärter på torget. En kortare period än den riktiga kräfts...
-
För några dagar sedan läste jag i Husis kåseri om kåsörens ständigt återkommande dröm där hon befinner sig hemma i sitt flickrum och packar...
-
Suomen paras leipuri, det var min mommo Svea det. Nu stiger mina systrar och mina Borgå-kusiner upp och hojtar att hon faktiskt var deras m...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar