God jul också i år

Hörni go’vänner, det blev jul i år också. Mitt i alla omikronattacker och klimatkriser och välfärdsområdesval. Granen står i stugan, skinkan steks i ugnen och ätteläggarna badar julbastu. 

Som vanligt vill vi sprida en gnutta av vår julfiilis till dom som behöver det. I år blev det skolpaket till flickor med skolväska, häften och pennor och tvättbara bindor. 

En riktigt god och glad jul till er alla där ute i stugorna. Ta hand om varandra, ducka för virusen, ät mycket gott och må väl. Puss och kram! 🥰


Mötesmaraton

Ibland har man arbetsdagar som till större delen går av stapeln framför datorn. I Teams-möten, med lurar på öronen. Inget konstigt med det. Normalt medger tidtabellen både omväxling och pauser, men ibland sitter man där utan möjlighet till andhämtning medan mötena avlöser varandra. Sånt händer.

Jag funderar lite på hur det skulle vara att jobba en sådan dag på hemmakontoret. Vilket kanske skulle falla sig naturligt med tanke på att man tillbringar dagen instängd på sitt eget rum utan att desto mer interagera med kollegor. Men visst är det betydligt mer praktiskt och bekvämt att ha mötesmaraton på jobbet! På jobbet hinner man ändå springa iväg till kaffeautomaten för att hämta en kaffe. Hemma skulle jag inte hinna koka kaffe i mikropauserna. På jobbet hinner jag gå till matsalen och sleva i mig en snabblunch OCH samtidigt få lite välbehövligt utbyte med kollegor. Ja, jag klarar av både mat och småprat på 10 minuter. Men det är inte att rekommendera. 
Hemmakontoret är visserligen fridfullt och lugnt, och ligger bekvämt nära. Men servicen där hemma är under all kritik. Allt ska man göra själv. Handla maten, tillaga den och om man hinner också äta den. Kanske uppvärmd i mikron. 

Jag är väldigt glad att vi under pandemin haft möjlighet att vistas på jobbet största delen av tiden. Visst stannar vi som har möjlighet hemma om det behövs. Men om jag får välja blir det kontoret alla gånger. 

Skurgumma


Tadaa! Julstädningen har avancerat till momentet ”ugnsskurning”. Det mest hatade momentet antagligen eftersom det är både klottigt och obekvämt och besvärligt. Vi med korta armar har till exempel väldigt svårt att nå in till bakväggen även om vi böjer oss i nittio grader och sedan vrider oss i nittio till. Det är ändå inte så mycket lättare att putsa väggarna eller taket heller. Ugnsluckan går någorlunda bra, men får man för sig att ta loss glaset kan man råka i en situation där man får kalla på hjälp och blir tvungen att leta reda på bruksanvisningen och annat stökigt. Jag använder ugnsrengöringsmedel och stålull men mest kvinnokraft vilket i år resulterade i två brutna naglar och ryggskott (nästan).

Goodbye ugnsstekt mat säger jag nu, för nu skiner ugnen så pass att användning kommer att förbjudas. Orkar inte skura ugnen igen nästa jul. 

Lite Stockholm är aldrig fel

Sommar-Stockholm eller vinter-Stockholm? Tja, efter veckoslutets minisemester i den svenska huvudstaden är jag böjd att ge en röst till vinterversionen. En blek vintersol över Skansen, ett tunt vitt täcke av snö över Kungliga slottet, rykande het glögg på julmarknaden på Stortorget, äppelröda kinder på skrinnskoåkande barn i Kungsträdgården, julgranar och lampor som svajar i den friska vinden. 20000 steg på stegmätaren, god mat, lite julshopping och mycket atmosfär. Ja, ni fattar. Vi har precis kommit hem från en kort sväng till grannlandet. R&R. Nöjda och glada. Trötta men fulla av energi. Redo för årets sista och mörkaste dagar. Tack Sthlm. 

Fika på Vetekatten.

Ikoniska renar och älgar i varje park och torg.

Räkmacka och vitt vin ger energi.

Upp och ner längs gatorna och gränderna i Gamla stan.

Evert låg och solade sig vid Nybrokajen.

Vet du vad en mareograf är? Googla det!

Lite småfruset vaktbyte. 

Resans flopp hände på Chinateatern där vi avnjöt klassikern Saturday night fever med David Lindgren och Andreas Lundstedt. Halvvägs in i andra akten uppstod något slags tekniskt fel (datorn pajade) och föreställningen avbröts! Utan att vi fick veta hur det gick i danstävlingen!
😳😳
Antiklimax, sade också David då han efter en kvarts väntande kom ut på scenen och skickade hem publiken. Så kan det gå. 

Håller på att lära mig ett nytt språk

Lyssnade på det eminenta radioprogrammet Nästsista ordet i går. (Jag vägrar kalla radioprogram för poddar, call me oldfashioned). Det disku...