Slow TV

Den här bloggen är mest känd för husmorstips och boktips. Men ett och annat tv-tips brukar jag ju också bjuda på ibland. Idag vill jag slå ett slag för slow tv, det vill säga Den stora älgvandringen som kan ses i direktsändning på YLE Arenan sedan 15 april.

Här syns två älgar på skärmdumpen jag tog för en stund sen.

I flera tusen år har svenska älgar vandrat och simmat samma leder för att komma till sommarens rika betesmarker. Och nu vandrar de i direktsändning! Vackra vyer, en och annan sjöfågel, ett litet isflak som flyter förbi. Det ser man i någon av de 15 kameror som sänder dygnet runt från Ångermanland. Och ibland en älg. Nästan varje dag då jag har kollat på sändningarna, har jag bongat en älg, oftast en liten klunga. Såhär ska älgar gärna betraktas, i tv och inte på vägkanten eller uppe på motorhuven. Vilsamt för ögat!

För mycket av det goda?

Påskhelgens sista skälvande minuter njuter av kvällssolen. Vi sitter som överjästa paddor och smälter de kopiösa mängder med mat som inmundigats under dagarna fyra. Jag läste nånstans att påsken är den bästa högtiden, eftersom den är så kravlös. Det är möjligt, men påsken tycks också vara frossandets högtid nummer ett.  
Vi har ätit äggochpåskskinkaochmemmaochsillochprinskorvochkallröktochgravatochvarmröktfiskochlimpaochchokladäggochostarochlammfiléochännumeraäggochfammosgodahemost. Och lite vin på det. Och en massa rester efter denna buffé finns märkligt nog ännu kvar i vårt kylskåp fast vi nu har ätit rester i flera dagar. 

Jag är en stor vän av god mat. Mycket mat. Men också jag tycks (tackochlov!) ha gränser. Och nu är gränsen nådd. Jag. Är. Mätt. 
Möjligtvis kan jag klämma ner en limpmacka eller två till kvällsmat. Om du trugar. 
Glace au four eller Kallvarmt som den här "lätta" efterrätten med glass, maräng och kakbotten heter hos oss. 



Down to Earth

Vi reste till Hufvudstaden i lördags. För att gå på teater, göra föräldrainspektion hos Ettan och Trean, och för att förlusta oss på hotell. Vi tog ett glas eller två på en solig terrass och åt gott och mycket både till middag och frukost. Sen tog vi hotellets hiss ner tillbaka till verkligheten. Down to Earth.
Det gick bra att låtsas att det var sommar.
Hotell Lilla Roberts kan det där med frukost!

Det är de små små detaljerna som gör det lilla extra.

Håller på att lära mig ett nytt språk

Lyssnade på det eminenta radioprogrammet Nästsista ordet i går. (Jag vägrar kalla radioprogram för poddar, call me oldfashioned). Det disku...