Jag läser och läser och läser....

Bloggens bokrecensionsavdelning ska denna gång ta sig an inte bara en eller två utan tre (3) (!) böcker med fokus på inhemsk litteratur. Deckare och spänning är som bekant en favoritgenre, och jag har nyligen läst tre nyutgivna spänningsromaner av finländska kvinnliga författare. 

Storyn i polisromanen Kolibri av Kati Hiekkapelto håller måttet. Den är spännande och slutar med en twist. Däremot är texten sådär finskt rojsig med mycket svordomar, bakfylla, könsord och dålig andedräkt. Samma ingredienser finns också i till exempel svenska deckare, men mer polerat och med finess. Jaja, kanske den finska polisen är rojsigare än den svenska polisen, vad vet jag. 

Dessutom gjorde jag misstaget att läsa romanen på svenska (ren och skär lättja), och det framgick tydligt att översättningen är gjord med tanke på den svenska marknaden. Tyvärr, för på en polisstation i norra Finland fikar man knappast eller kallar varandra pucko. 

Läs gärna för spänning och drama, men själva läsningen är inte nödvändigtvis en njutbar upplevelse.  

Däremot utropar jag ett fyrfaldigt leve för Eva Frantz' nya deckare För han var redan dö. Den är skriven på härlig och tydlig finlandssvenska, med mycket sidu och aj jo och vanligt kaffedrickande. Trovärdigt och snäppet bättre än hennes tidigare deckare. Storyn håller, den är spännande, fartfylld och lättläst. Rekommenderar, men läs gärna de två tidigare böckerna om Anna Glad för att komma i stämning. 

Karin Collins har skrivit en debutroman som skildrar hennes barndoms Hangö. Det utlovas en deckare, men det här är inte vad jag kallar spänning. Författaren har lyckats skapa en brunorange sjuttiotalsstämning i handlingen som är intressant, men går väldigt långsamt fram mot upplösningen som man skyndar förbi, precis som om sidorna i boken skulle ha tagit slut. Boken är skriven ur 7-åriga Los perspektiv, och jag tycker det är jobbigt att läsa en hel roman som skriven av ett barn. Infallsvinkeln är intressant, visst, men det hade räckt med mindre. 

Läs gärna för Jaffa-inspirerade ögonblicksbilder från tågstationen, sjusovarfirandet och glasskiosken vid stenlejonen. Men inte så mycket för spänning. 

Potturi

Årets pryl! Nej, decenniets pryl! Kanske till och med århundradets pryl! En potatistvättare! Glöm rotborstar och svampar och skrapor och handskar och andra märkliga prylar. Och införskaffa omedelbart en potturi till sommarens nypotatis. En skenbart enkel apparat men mycket effektiv. Testade potturi idag och tycker att resultatet är mer än tillfredsställande. Det strittar en del så det är tydligt att potturi är till sin fördel utomhus. Och om skalet sitter fast så ska man inte vänta sig underverk för då behöver du potatisskalare. 

Rädda alltså sommarens luncher och skaffa dej en potturi! Ingen betald reklam, men en riktig rekommendation, varsågod. 

 

Svensk nypotatis har rest lång väg och är lite trötta. Men går bra i väntan på riktiga finska nypotatisar. 

Man tager vad man haver eller det går lika bra med selleri

Dagen har som omväxling firats på hemmakontoret. Det är inte mitt favoritställe, men eftersom ni-vet-vad grasserar för fulla muggar, rekommenderas det att man i mån av möjlighet jobbar på distans. Så, i mån av möjlighet har jag under de gångna veckorna valt att hållas till på jobbet, men för att undvika trängsel kring kopieringsapparater och kaffebord har jag (med långa tänder) gått med på att sitta hemma vid skrivbordet en eller två dagar i veckan. 

Lunchen är det tråkigaste med hemmakontoret. Den ska gå snabbt att tillreda, snabbt att äta och snabbt att diska undan. Idag intogs den ensam, ity Maken har returnerat sig till skolan i väntan på eleverna. Som den samvetsgranna husmoder jag är, stod Rester på menyn idag. Och sannerligen blev det en särdeles märklig blandning bestående av rester från söndagslunchen och lite gammal skåpmat. Eller serverar ni ofta grynkorv med bästföredatum för två veckor sedan med pariserpotatis, ättiksgurka och grillad sparris inlindad i parmaskinka?

Men vet ni vad. Det var ju riktigt gott ändå. Inte så kompatibelt kanske, men gott. 

Efter fullgjord arbetsdag är det dags att ta en sväng i butiken tror jag. Annars blir det ingen lunch i morgon över huvudtaget. 

Hej alla mammor

Hej alla morsdagsfirare!

En så solig och rolig dag vi har haft! Visserligen firade jag med decimerat antal barn eftersom 2/3 inte var hemma. Men det gick så bra ändå. Min egen mamma bjöd på förmiddagskaffe på sin soliga terrass, vi åt grillad lax med parmalindad sparris till lunch och sedan satt jag i solskenet med ett glas prosecco och min nya morsdagsbok hela eftermiddagen. 

Veckoslut som det här ger krafter för hela veckan som kommer. Även om det utlovas kyla och regn och en massa jobb. Puss och kram 🤗!

Jag tror jag har lyckats förmedla mina presentpreferenser till mina närmaste...