Mytomanen som saknades…

…kunde vara en deckartitel á la Agatha Christie. På riktigt är Mytomanen den åttonde boken i serien om polisen Emma Sköld av Sofie Sarenbrant. Och den boken saknades. Märkte jag halvvägs in i bok nio, Skyddsängeln, i samma serie. Då hade jag hunnit skrapa mig i huvudet många gånger om, och fundera på hur i helsike jag inte hängde med i handlingen.

Nu har Mytomanen inhandlats och väntar på att läsas. Och därefter blir det kanske omstart för bok nio. Skönt ändå att jag inte hade tappat mitt sunda förnuft, något jag befarade då läsandet var som allra råddigast.




Livets små besvärligheter

Själv är jag högerhänt. Men till glädje och nytta för alla vänsterhänta där ute, finns det en del hjälpmedel speciellt utformade för dem. Osökt kommer jag att tänka på Fiskars vänsterhänta sax (den riktigt vänsterhänta alltså, med också betten svängda). Eller på datormusar för vänsterhänta, potatisskalare, konservöppnare och annat nyttigt. 

Det jag inte visste var att det tydligen också finns decilitermått för vänsterhänta. Jo, du läste rätt! Decilitermått! Kolla bara här på bilden där mina mått står på rad. Med måttmärkningarna synliga och handtaget till höger. Förutom 11/2 dl måttet där handtaget är till vänster. Mycket otympligt för mig som alltid mäter upp saker med måttet i höger hand. Så att jag inte ser märkningen. 


Finns det värre i-landsproblem än det här? Knappast. Ska jag sluta tjafsa om obetydligheter? Antagligen. Vill jag vara pirrlisa ibland? Jo. So sue me… 

Gott nytt år 🥳

Hallå där ute i stugorna! År 2022 är redan i full gång och dagarna ljusnar minut för minut. 

Nyåret firades i goda vänners lag, men med hänsyn till de små omikronerna. Nyårsaftonens program bestod huvudsakligen av en förskräcklig massa ätande (och drickande). Vi arbetade oss igenom en alldeles superb niorätters middag och njöt av varenda tugga. Ja, inte så mycket av ostronet som inledde frossandet kanske. Men allt annat var utsökt tillagat, komponerat, upplagt och serverat. 

Förstår inte hur jag ska kunna nöja mig med vanliga trerätters middagar framöver. Har man en gång fått smak för det goda…






God jul också i år

Hörni go’vänner, det blev jul i år också. Mitt i alla omikronattacker och klimatkriser och välfärdsområdesval. Granen står i stugan, skinkan steks i ugnen och ätteläggarna badar julbastu. 

Som vanligt vill vi sprida en gnutta av vår julfiilis till dom som behöver det. I år blev det skolpaket till flickor med skolväska, häften och pennor och tvättbara bindor. 

En riktigt god och glad jul till er alla där ute i stugorna. Ta hand om varandra, ducka för virusen, ät mycket gott och må väl. Puss och kram! 🥰


Mötesmaraton

Ibland har man arbetsdagar som till större delen går av stapeln framför datorn. I Teams-möten, med lurar på öronen. Inget konstigt med det. Normalt medger tidtabellen både omväxling och pauser, men ibland sitter man där utan möjlighet till andhämtning medan mötena avlöser varandra. Sånt händer.

Jag funderar lite på hur det skulle vara att jobba en sådan dag på hemmakontoret. Vilket kanske skulle falla sig naturligt med tanke på att man tillbringar dagen instängd på sitt eget rum utan att desto mer interagera med kollegor. Men visst är det betydligt mer praktiskt och bekvämt att ha mötesmaraton på jobbet! På jobbet hinner man ändå springa iväg till kaffeautomaten för att hämta en kaffe. Hemma skulle jag inte hinna koka kaffe i mikropauserna. På jobbet hinner jag gå till matsalen och sleva i mig en snabblunch OCH samtidigt få lite välbehövligt utbyte med kollegor. Ja, jag klarar av både mat och småprat på 10 minuter. Men det är inte att rekommendera. 
Hemmakontoret är visserligen fridfullt och lugnt, och ligger bekvämt nära. Men servicen där hemma är under all kritik. Allt ska man göra själv. Handla maten, tillaga den och om man hinner också äta den. Kanske uppvärmd i mikron. 

Jag är väldigt glad att vi under pandemin haft möjlighet att vistas på jobbet största delen av tiden. Visst stannar vi som har möjlighet hemma om det behövs. Men om jag får välja blir det kontoret alla gånger. 

Skurgumma


Tadaa! Julstädningen har avancerat till momentet ”ugnsskurning”. Det mest hatade momentet antagligen eftersom det är både klottigt och obekvämt och besvärligt. Vi med korta armar har till exempel väldigt svårt att nå in till bakväggen även om vi böjer oss i nittio grader och sedan vrider oss i nittio till. Det är ändå inte så mycket lättare att putsa väggarna eller taket heller. Ugnsluckan går någorlunda bra, men får man för sig att ta loss glaset kan man råka i en situation där man får kalla på hjälp och blir tvungen att leta reda på bruksanvisningen och annat stökigt. Jag använder ugnsrengöringsmedel och stålull men mest kvinnokraft vilket i år resulterade i två brutna naglar och ryggskott (nästan).

Goodbye ugnsstekt mat säger jag nu, för nu skiner ugnen så pass att användning kommer att förbjudas. Orkar inte skura ugnen igen nästa jul. 

Lite Stockholm är aldrig fel

Sommar-Stockholm eller vinter-Stockholm? Tja, efter veckoslutets minisemester i den svenska huvudstaden är jag böjd att ge en röst till vinterversionen. En blek vintersol över Skansen, ett tunt vitt täcke av snö över Kungliga slottet, rykande het glögg på julmarknaden på Stortorget, äppelröda kinder på skrinnskoåkande barn i Kungsträdgården, julgranar och lampor som svajar i den friska vinden. 20000 steg på stegmätaren, god mat, lite julshopping och mycket atmosfär. Ja, ni fattar. Vi har precis kommit hem från en kort sväng till grannlandet. R&R. Nöjda och glada. Trötta men fulla av energi. Redo för årets sista och mörkaste dagar. Tack Sthlm. 

Fika på Vetekatten.

Ikoniska renar och älgar i varje park och torg.

Räkmacka och vitt vin ger energi.

Upp och ner längs gatorna och gränderna i Gamla stan.

Evert låg och solade sig vid Nybrokajen.

Vet du vad en mareograf är? Googla det!

Lite småfruset vaktbyte. 

Resans flopp hände på Chinateatern där vi avnjöt klassikern Saturday night fever med David Lindgren och Andreas Lundstedt. Halvvägs in i andra akten uppstod något slags tekniskt fel (datorn pajade) och föreställningen avbröts! Utan att vi fick veta hur det gick i danstävlingen!
😳😳
Antiklimax, sade också David då han efter en kvarts väntande kom ut på scenen och skickade hem publiken. Så kan det gå. 

Mytomanen som saknades…

…kunde vara en deckartitel á la Agatha Christie. På riktigt är Mytomanen den åttonde boken i serien om polisen Emma Sköld av Sofie Sarenbran...