Dags för bokrecension, eller hur?

Nej nu, gott folk, nu tar vi en bokrecension igen. Eller kanske mera en bokrekommendation eller tre. Jag vet att ni har väntat med spänning på att få höra om mina julklappsböcker, och nu är det dags. 

Vi öppnar med en liten överraskning för alla er som är bekanta med och gillar den gulliga talkshow-värden Graham Norton på BBC. Han är nämligen också författare och har utkommit med flera verk sedan sin debut 2016. Släppa taget är den första som är översatt till svenska och är en stillsam deckare som utspelar sig i en liten irländsk by med lite humoristiskt och ömt beskrivna karaktärer. Den ger lite mersmak faktiskt, för den som inte är ute efter tunga epistlar typs Knausgård och Kafka. Och ytterligare en orsak att gilla Graham.

4 julgransbollar av 5

Viveca Sten är känd som deckardrottning med sina mord i Sandhamn. Kan ond bråd död utspelas i vackrare miljö än skärgården, undrar man? Tja, snörika Åre är åtminstone en god tvåa, för nu startar Sten upp en ny deckarserie, Åremorden, bland snöskotrar och skidliftar. Pålitlig svensk spänning, och kommande böcker ligger naturligtvis på läslistan. 

3 pepparkakor av 5

Till sist vill jag klämma in julens överraskningbok, Där kräftorna sjunger av Delia Owens. Jag är som vanligt totalt aningslös över vad som ligger på folks nattduksbord och vad man diskuterar i bokcirklar, men det visar sig att USA's bästsäljande bok år 2019 har förtjänat sin titel. En oförglömlig berättelse om naturens krafter och ensamhetens pris, säger Adlibris, och jag har ingen bättre beskrivning. Överraskande, beskrivande, vacker men ledsam. En absolut läsupplevelse. 

Boken lär ha rekommenderats av Reese Witherspoon på hennes bokblogg. Nu gäller det att börja följa henne för fler goda tips, tänker jag. 

5 glöggmuggar av 5

Bokhandlarna har öppet, biblioteken likaså. Ut och skaffa läsvärd litteratur nu bara, mina vänner. Det här kommer ni att gilla. 

Katastrof på katastrof eller borde vi snåla på solen?

Hej govänner.

Idag firar vi Edvard Perssons och Al Capones födelsedagar! Ute är det ljuvligt vinterväder. Aningen kallt, kanske, men fint. 

Men det är svårt att glädjas helhjärtat åt födelsedagar och skidföre i dessa eländiga tider. Det är nämligen så att min favoritdisktrasa Chifonet™ inte längre tillverkas och säljs. Först ni-vet-vad-pandemi, sedan disktrase-katastrof. Ett sånt elände!
Ni som använder Wettex™-trasor eller - ännu värre - engångsputsdukar för att hålla diskbänken ren, kan inte förstå vilken förlust vi råkat ut för. Testar nu håglöst motsvarande dukar, men finner bara bleka kopior. Det blir att lämna diskbänken otorkad framöver, tänker jag. 

Solen värmer redan och det bildas istappar från takrännorna. Det BLIR vår i år också. Nu är jag lite orolig ändå, för min teori är att året har ett visst antal soltimmar, och jag hoppas verkligen att alla inte slösas bort nu. Så att det räcker till lite sol i sommar också. Borde man börja ransonera? 

Söndagshälsningar,
Kverulanten



I brist på bröd äter vi bulla

På hemmafronten pyr sedan många år en dispyt av trumpska mått. Det gäller nånting så trivialt som vad man kan rosta i en brödrost. Vad nu, tänker den uppmärksamma och välinformerade läsaren (alltså du) omedelbart. Bröd, förstås. Det framgår till exempel av apparatens namn. 

Och då vill jag haka på med en läsaromröstning. Får man värma karelska piroger i brödrosten? Ja eller nej? För er, mina kloka och förnuftiga läsare, är svaret förstås klart. Nej, det får man inte. Men en annan person i vårt hushåll, vi ska inte nämna namn, fortsätter envist med att klämma ner piroger i brödrosten, ursäkta jag menar pirogrosten. Trots mina uttryckliga protester. 

Freda brödrosten! Jag räknar med ert stöd. Annars måste jag kanske skicka in QAnon och några vaccinmotståndare.

Håller på att lära mig ett nytt språk

Lyssnade på det eminenta radioprogrammet Nästsista ordet i går. (Jag vägrar kalla radioprogram för poddar, call me oldfashioned). Det disku...