Gott nytt Ă„r đŸ„ł

HallĂ„ dĂ€r ute i stugorna! År 2022 Ă€r redan i full gĂ„ng och dagarna ljusnar minut för minut. 

NyĂ„ret firades i goda vĂ€nners lag, men med hĂ€nsyn till de smĂ„ omikronerna. NyĂ„rsaftonens program bestod huvudsakligen av en förskrĂ€cklig massa Ă€tande (och drickande). Vi arbetade oss igenom en alldeles superb niorĂ€tters middag och njöt av varenda tugga. Ja, inte sĂ„ mycket av ostronet som inledde frossandet kanske. Men allt annat var utsökt tillagat, komponerat, upplagt och serverat. 

FörstĂ„r inte hur jag ska kunna nöja mig med vanliga trerĂ€tters middagar framöver. Har man en gĂ„ng fĂ„tt smak för det goda…






God jul ocksÄ i Är

Hörni go’vĂ€nner, det blev jul i Ă„r ocksĂ„. Mitt i alla omikronattacker och klimatkriser och vĂ€lfĂ€rdsomrĂ„desval. Granen stĂ„r i stugan, skinkan steks i ugnen och Ă€ttelĂ€ggarna badar julbastu. 

Som vanligt vill vi sprida en gnutta av vĂ„r julfiilis till dom som behöver det. I Ă„r blev det skolpaket till flickor med skolvĂ€ska, hĂ€ften och pennor och tvĂ€ttbara bindor. 

En riktigt god och glad jul till er alla dĂ€r ute i stugorna. Ta hand om varandra, ducka för virusen, Ă€t mycket gott och mĂ„ vĂ€l. Puss och kram! đŸ„°


Mötesmaraton

Ibland har man arbetsdagar som till större delen gÄr av stapeln framför datorn. I Teams-möten, med lurar pÄ öronen. Inget konstigt med det. Normalt medger tidtabellen bÄde omvÀxling och pauser, men ibland sitter man dÀr utan möjlighet till andhÀmtning medan mötena avlöser varandra. SÄnt hÀnder.

Jag funderar lite pĂ„ hur det skulle vara att jobba en sĂ„dan dag pĂ„ hemmakontoret. Vilket kanske skulle falla sig naturligt med tanke pĂ„ att man tillbringar dagen instĂ€ngd pĂ„ sitt eget rum utan att desto mer interagera med kollegor. Men visst Ă€r det betydligt mer praktiskt och bekvĂ€mt att ha mötesmaraton pĂ„ jobbet! PĂ„ jobbet hinner man Ă€ndĂ„ springa ivĂ€g till kaffeautomaten för att hĂ€mta en kaffe. Hemma skulle jag inte hinna koka kaffe i mikropauserna. PĂ„ jobbet hinner jag gĂ„ till matsalen och sleva i mig en snabblunch OCH samtidigt fĂ„ lite vĂ€lbehövligt utbyte med kollegor. Ja, jag klarar av bĂ„de mat och smĂ„prat pĂ„ 10 minuter. Men det Ă€r inte att rekommendera. 
Hemmakontoret Ă€r visserligen fridfullt och lugnt, och ligger bekvĂ€mt nĂ€ra. Men servicen dĂ€r hemma Ă€r under all kritik. Allt ska man göra sjĂ€lv. Handla maten, tillaga den och om man hinner ocksĂ„ Ă€ta den. Kanske uppvĂ€rmd i mikron. 

Jag Ă€r vĂ€ldigt glad att vi under pandemin haft möjlighet att vistas pĂ„ jobbet största delen av tiden. Visst stannar vi som har möjlighet hemma om det behövs. Men om jag fĂ„r vĂ€lja blir det kontoret alla gĂ„nger. 

Skurgumma


Tadaa! JulstĂ€dningen har avancerat till momentet ”ugnsskurning”. Det mest hatade momentet antagligen eftersom det Ă€r bĂ„de klottigt och obekvĂ€mt och besvĂ€rligt. Vi med korta armar har till exempel vĂ€ldigt svĂ„rt att nĂ„ in till bakvĂ€ggen Ă€ven om vi böjer oss i nittio grader och sedan vrider oss i nittio till. Det Ă€r Ă€ndĂ„ inte sĂ„ mycket lĂ€ttare att putsa vĂ€ggarna eller taket heller. Ugnsluckan gĂ„r nĂ„gorlunda bra, men fĂ„r man för sig att ta loss glaset kan man rĂ„ka i en situation dĂ€r man fĂ„r kalla pĂ„ hjĂ€lp och blir tvungen att leta reda pĂ„ bruksanvisningen och annat stökigt. Jag anvĂ€nder ugnsrengöringsmedel och stĂ„lull men mest kvinnokraft vilket i Ă„r resulterade i tvĂ„ brutna naglar och ryggskott (nĂ€stan).

Goodbye ugnsstekt mat sĂ€ger jag nu, för nu skiner ugnen sĂ„ pass att anvĂ€ndning kommer att förbjudas. Orkar inte skura ugnen igen nĂ€sta jul. 

Lite Stockholm Àr aldrig fel

Sommar-Stockholm eller vinter-Stockholm? Tja, efter veckoslutets minisemester i den svenska huvudstaden Ă€r jag böjd att ge en röst till vinterversionen. En blek vintersol över Skansen, ett tunt vitt tĂ€cke av snö över Kungliga slottet, rykande het glögg pĂ„ julmarknaden pĂ„ Stortorget, Ă€ppelröda kinder pĂ„ skrinnskoĂ„kande barn i KungstrĂ€dgĂ„rden, julgranar och lampor som svajar i den friska vinden. 20000 steg pĂ„ stegmĂ€taren, god mat, lite julshopping och mycket atmosfĂ€r. Ja, ni fattar. Vi har precis kommit hem frĂ„n en kort svĂ€ng till grannlandet. R&R. Nöjda och glada. Trötta men fulla av energi. Redo för Ă„rets sista och mörkaste dagar. Tack Sthlm. 

Fika pÄ Vetekatten.

Ikoniska renar och Àlgar i varje park och torg.

RĂ€kmacka och vitt vin ger energi.

Upp och ner lÀngs gatorna och grÀnderna i Gamla stan.

Evert lÄg och solade sig vid Nybrokajen.

Vet du vad en mareograf Àr? Googla det!

Lite smĂ„fruset vaktbyte. 

Resans flopp hÀnde pÄ Chinateatern dÀr vi avnjöt klassikern Saturday night fever med David Lindgren och Andreas Lundstedt. HalvvÀgs in i andra akten uppstod nÄgot slags tekniskt fel (datorn pajade) och förestÀllningen avbröts! Utan att vi fick veta hur det gick i danstÀvlingen!
😳😳
Antiklimax, sade ocksĂ„ David dĂ„ han efter en kvarts vĂ€ntande kom ut pĂ„ scenen och skickade hem publiken. SĂ„ kan det gĂ„. 

Tusen fullt

Nu Ă€r det dags. Dags att sĂ€tta undan cykeln för sĂ€songen. 
NĂ„gon kanske minns att jag investerade i en sprillans ny elcykel i vĂ„ras. Och som jag har cyklat sedan dess! Det har varit ett nöje att svischa runt, med lite assistans av elmotorn nu och dĂ„. Till jobbet, butiken, uteserveringen. I solsken, mörker, regn. I hetta och kyla. Bittida och sent. Aldrig har jag cyklat sĂ„ hĂ€r mycket förut. (Och sĂ„ fort. För det gĂ„r faktiskt lite fortare med elcykeln). 


IgĂ„r visade kilometerstĂ€llningen 1000 km fullt. I nĂ€sta vecka ska jag föra cykeln pĂ„ Ă„rsservice, och sedan stĂ€ller jag in den i förrĂ„det. Och tar fram den igen i vĂ„r. Tack för i Ă„r, slut för i Ă„r. 


Valutor och pengar

Som bekant gillar jag att köpa böcker pĂ„ loppis. FörstĂ„s finns det inget som gĂ„r upp mot det knakande ljudet av en obruten bokpĂ€rm och doften av otummade boksidor. Men nĂ€stan lika tillfredsstĂ€llande Ă€r tyngden av en pĂ„se loppisfynd som man förvĂ€ntansfullt bĂ€r hem till sĂ€ngbordet. 

Idag köpte jag en trave kĂ„serisamlingar av Herman Lindqvist via en facebookloppis. DĂ„ jag hĂ€mtade böckerna berĂ€ttade sĂ€ljaren att hon i barndomen hade varit vĂ€n med Hermans dotter. Den Lindqvistska familjen har nĂ€mligen kopplingar till EkenĂ€s och dottern har tillbringat tid hĂ€r som barn.  

TĂ€nk det. Den hĂ€r intressanta informationen skulle jag inte fĂ„tt mig tillhanda om jag hade köpt böckerna i en butik. Eller Ă€nnu vĂ€rre - gasp! - pĂ„ nĂ€tet. Det kan man kalla valuta för pengarna. 



Tack och hej!

Nu Ă€r tiden för Ă„rsbokslut. Instagrammarna publicerar Ă„rets mest likeade bilder. PĂ„ TV visas Året med kungafamiljen och andra Ă„rssammanfattn...