Odiskutabel och obligatorisk onsdag

Obetydlig och obemärkt. Typiskt onsdag. Obönhörligen går vi mot slutet av arbetsveckan. På morgonen är det ännu första halvan, då jag går hem är vi redan på andra veckohalvan. 

Onsdagar är sällan oförglömliga. För det mesta går de ganska spårlöst förbi. Vad gjorde du onsdag för 7 veckor sedan? Det har du knappast någon aning om, eller hur. Om inte det råkade vara din bröllopsdag eller du kanske födde ett barn eller köpte ett hus just precis den 2 oktober 2019. Det är onsdagens öde. Att vara veckans stöttepelare, mittpunkt och trygga hem. Men oansenlig. 

Dagens skryt. Idag tog jag cykeln till jobbet. 20 november! Tänk det!

Så här ljust var det minsann inte då jag cyklade. Varken på morgonen eller eftermiddagen.
Länge leve cykellampan!

Oemotståndlig och oklanderlig onsdagskväll till er alla, gott folk!

Till synes taggig och tämligen tillknäppt tisdag

Tafatt. Tillbakadragen. Tyst. Tisdag. En intetsägande dag. Inte den första i veckan. Inte lill-lördag. Inte en dag för stordåd och bedrifter. Lagom.

Dagens ljusglimt blev firandet av tjänsteår på jobbet. Karriärer som är både trettio och fyrtio år långa. Jordgubbstårta och choklad.
Kvällens ljusglimt blir simhallsbesök och vattenjumppa. Och två knäckebrödssmörgåsar med Kalles kaviar på efter det. 

Vattenjumppa. Bilden lånad från Raseborgs idrott & hälsomotion på Facebook. 

Tankeväckande och tacknämlig tisdag till er alla, gott folk!

Magnifikt. Magiskt. Eller bara måndag.

Måndag. Ta ett djupt andetag, kavla upp ärmarna och ta itu med arbetsveckan. Kanske några goda rester kvar i kylskåpet efter veckoslutets utsvävningar. Kanske bara trött huvud och kropp. Mage-rumpa jumppa klockan sex, sedan några karelska piroger med kallrökt lax till kvällsmat. Efter nio på TV, men halvsovande med tankarna ute på sociala medier är det en hel del som går förlorat. 

En obetydlig incident grumlar familjelyckan. Vid senaste butiksbesök lämnade jag efter uträttat ärende tillbaka kundvagnen, då jag avbröts i mina förehavanden av en liten skrumpen tant som närmade sig mig.
-Jag kan ta din vagn, sa hon, så behöver du inte lägga tillbaka den i raden.
-Tack, men jag vill gärna ha tillbaka min slant, svarade jag, och lade vagnen tillbaka i raden och tog tillvara min femtiocentare. (Det är inte de stora inkomsterna utan de små utgifterna som räknas!)

Nu har vi läsaromröstning om Makens och min version av incidenten:
A) Det var mej en rackare till gumma som tänkte sko sig på min bekostnad.
B) Du var mig en jäkla snåljåp, som inte kunde låta henne få pengen.

Jag litar på ert omdöme!

En måndag full av möjligheter. Ha en trevlig kväll, gott folk!

Sinnlig söndag

Jag försöker sova länge på söndagmorgnarna. Men lyckas sällan. Istället har jag finslipat söndagsmorgonrutinen till en avkopplande helhet som innebär en god frukost tillsammans med morgontidningen (se gårdagens inlägg!!) och morgonrock långt in på förmiddagen. Stressfri, slö, saktmodig söndagsmorgon. 

Efter att ha julstädat några köksskåp och kört ett par tvättmaskiner var det dags för 11-årskalas hos Halvan. Vad kan vara bättre än söndagslunch med födelsedagstårta till efterrätt! Skumpa, serpentiner, skratt och skrik. Sedan hem för att ta itu med min favoritsöndagssysselsättning, strykning. 

Inte två-årstårta, utan 11-årstårta. 

Skön söndagsskymning till er alla, gott folk!

Lättjefull lördag

Det är kul att bjuda gäster eller ha något program att göra på lördag. Men mest gillar jag att bara larva runt i maklig takt och göra en massa grejer utan stress och jäkt. Ta en tur till torget. Orka gå i matbutiken och kolla in ny varor. Ta en långpromenad. Dricka kaffe. Flera gånger. Med tilltugg. Tvätta lite, städa lite, ordna lite. Dagen känns lång och lat utan att slösas bort. 

I morse gick jag ut efter morgontidningen kvart i sju. Och stötte på tidningsutdelaren! (Rejält försenad om ni frågar mig. Morgontidningen ska levereras i god tid före klockan sex, faktiskt.) Och tro sjuttsingen att hon lade tidningar i både treans och sexans postlåda MEN INTE I VÅR?! Jag frågade artigt om hon inte tänkte lämna en tidning till mig också, och efter att ha konsulterat nån slags lista i sin telefon plockade hon fram en Hbl till mig också och mumlade nånting om något som blivit fel. 

-Ska man faktiskt behöva sitta vakt vid postlådan på morgnarna för att få sin morgontidning nuförtiden? 

Undrar sign. Längelevepapperstidningen

Lagom lättsinnig lördagkväll till er alla, gott folk!

Förkärlek för fredag

Jag har en viss förkärlek för fredagar. Fredag är den bästa dagen i veckan, eller hur? Arbetsveckan ligger bakom dig, och hela veckoslutet väntar runt hörnet. Du är trött som en påse på morgonen, men morgonsysslorna löper liksom lättare än på andra vardagsmorgnar. På jobbet städar du upp efter arbetsveckan, knyter ihop lösa trådar och förbereder lite för kommande vecka. Inget nytt och stort föds på fredagar. Lunchdiskussionerna är tokigare än normalt och kaffepausen på eftermiddagen kanske liite längre än vanligt för det är sällan viktiga möten inbokade på fredag eftermiddag. Du kanske flexar iväg lite tidigare än normalt också för att hinna till matbutiken innan fredagsmyset börjar. Hinner du en sväng via bibban är veckoslutsläsningen räddad i samma veva. Och så väntar det där vinglaset så lockande vid soffan, efter en rask promenad i skymningen. Aaah. 

Alla dagar är bra, men fredagar är bäst. Ha en bra fredagskväll, gott folk. 

Hittar inte asbest på listan...

Har ni firat gummijubileum redan? Eller kork-årsdag? 

Wikipedias lista över bröllopsdagarnas namn måste väl anses vara så nära en officiell lista över bröllopsdagar man kan komma. Där kan man plocka ut några ganska traditionella exempel som papper (2 år), kristall (15) och pärla (30). Förbluffande i den långa raden av olika material hittar vi också dans (27) och kvadrat (100). Vad hände här? Tog materialen slut liksom? Eller bara fantasin? På listan finns några godbitar. Vad sägs om fjäder (16), galon (19) eller godis (39)? I många kulturer är det tradition att bröllopsdagen associeras med gåvor i dagens specifika material, säger Wikipedia. Kul med kurabyxor i present då man varit gift i 19 år...

Maken och jag har ännu några år kvar att sträva till cement (38), plåt (43) och diamant (60). Vad vi ska göra åren mellan månsten (85) och kvadrat (100) vet jag inte. Dessa årsdagar saknar namn och kan följaktligen inte firas. En brist som borde åtgärdas snarast. Eller hur?

Men idag firar vi farsdag. Hjortstek och ett glas rödvin kanske. Skål.