Nu vill jag slå ett slag för världens mest oförstådda grönsak (rödsak?), rädisan. Liten, vackert röd och vit, ettrig och frisk. En tillgång i sallader, på smörgås, ja till och med som snacks. Fast då gärna av en mildare sort, annars bränner det lite på tungan. I familjen är det bara jag som gillar rädisan. Tänk vad dom missar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar