På mina vinterpromenader brukar jag ibland ta en sväng via campingplatsen. Där är det lugnt och stilla, sandstranden blickar längtansfullt ut över isen, ett tiotal ensamma husvagnar står utströdda över området, med snö på taket, fördragna gardiner och med cyklar och gasgrill instuvade i yttertältet. Några tomma krukor står uppochnervända utanför vagnen, solstolarna är hopvikta. Ibland ser man spår i snön efter någon som gjort en inspektionsrunda till sin vagn (hoppas i alla fall att det inte är spår efter en inbrottstjuv 😨). Mestadels ser man spår efter harar och rådjur. Det är som om campingen har gått i idé i väntan på våren.
Då snön börjar smälta på våren vaknar campingplatsen sakta men säkert till liv igen. Antalet husvagnar och husbilar ökar explosionsartat. Och då sommaren kommit promenerar jag istället längs vägen som går förbi campingen och tittar in på vagnarna och bilarna och tälten. Det är liv och rörelse på de små stigarna som går härs och tvärs kring vagnarna. Grillar fräser, barn stojar, musik spelas och det är sannerligen ingen vinterdvala på området. Men jag går aldrig in på campingen på sommaren. Jag promenerar ju inte på din sommarstugetomt heller.
Snart är det dags att lägga om promenadrutten, och ta vinterns sista runda på campingen. Snart är det vår!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar