Hata burpees

Vår slavdrivare - ursäkta, jumppainstruktör - har fått för sig att vi ska göra burpees. Ett starkt argument för att sluta på jumppan. 

Så här ska burpees se ut.

Så här ser jag ut.

(Bilderna lånade)

Mamma, kom och hjälp

På höstmarknaden köpte jag en ny köksmatta. En såndär blandning av plast och bomullstrasor, ni vet. En som är lätt att tvätta och som torkar snabbt, ty i vårt kök behöver mattan ofta tvättas. I samma ögonblick som jag bad marknadstanten ge mig två meter matta, insåg jag att jag köpte metervara och att mattan i fråga behövde knytas innan den kan tas i bruk. Hjälp! 

Normalt skulle saken lösas enkelt så att jag inkallar min Mamma som snabbt och behändigt skulle ha knutit mattan medan hon dricker en kopp kaffe. Men nu tänkte jag att eftersom jag ändå har fyllt tjugonio så borde jag väl för sjutton klara av att knyta mattfransar själv. Famous last words, liksom. 

Sagt och gjort, här sitter jag nu på terrassen i solskenet och knyter för fulla muggar. Det blir rätt bra ska jag säga. Men jag ska ändå ringa mamma och be henne komma och hjälpa med kanterna, för jag har ingen aning om vad jag ska göra med trasorna längst ut så att de inte rispar upp så fort jag klipper av dem. Och så ska jag koka en kopp kaffe till henne. 

Falafel och hjulfie

Sockervadd, en brandmanshjälm, en slickepinne, en motorcykel, en köksmatta och 10 falafelbullar. Se där årets skörd på höstmarknaden i Ekenäs. Vi fördelade inköpen så att jag tog mattan och falaflarna och Halvan tog resten. Sen åkte vi en hel del på tivolit också och åt varsin hotdog. En fin höstmarknad som vanligt. 

En hjulfie i pariserhjulet.

Ibland är livet bara fint

Vissa helger bara är bättre än andra. Gladare. Soligare. Och längre.

Trött fredagkväll i soffhörnet efter lång vecka. Regnig lördag med effektivt jobb i både kök och trädgård. Besök på torget och eftermiddagskaffe med kaka och Halvans trolleriföreställning hos Systrami. Härligt trevlig kväll hos goda vänner med superbt god mat och många skratt. Solig och varm söndag. Lagom trött efter lördagskvällen. Glad lunch med goda vänner ute på terrassen. Jo, ute!

Jag har strykt, lagat mat till veckan, bykt tvättkorgarna tomma och börjat jobba på nästa fotobok. Maken har slängt sommarblommorna, tvättat utekrukorna och byggt insynsskydd till förrådet. Vi är utvilade och fulla av energi. Det känns som om veckoslutet varit en vecka långt. Ibland är livet bara fint. 

En härlig man!

Hemkommen efter årets eventuellt sista båtveckoslut konstaterar jag att Marea har några riktigt goda egenskaper jämfört med tidigare båtar. Komfortabla (i båtmått mätt) bäddplatser - så att man inte vaknar upp med ryggskott alla mornar, ett rejält (i båtmått mätt) kök - så att inte trappan upp i sittbrunnen också är spisen, egen toalett - så att man inte behöver kissa inklämd bland seglarkläder och gummistövlar i förhytten och kylskåp - så att vitvinet hålls kallt. 

Marea är också utrustad med TV. En helt onödig TV. En TV som jag redan i våras svor på att aldrig skulle betittas. Ty sommaren är kort, man hinner väl glo på dumburken hela långa vintern, man ska njuta av skärgården och allt sånt, ni vet. 

Nåväl, i lördags satt vi i kajutan i den mörka sommarkvällen och njöt av skärgården, några värmeljus, ett glas vin och en god bok. Och då dyker Thomas Lundin upp, lockar och pockar och inbjuder till lördagsunderhållning. Det är dags för frågesportprogrammet På resande Not. Och vem kan väl motstå den härliga mannen! Följaktligen knäpptes TV:n på och böckerna stuvades undan. Helt mot mina principer satt vi sedan där i den finska sommarkvällen, med Finska viken kluckande utanför, och kollade på TV. Att vi inte skäms. 

På resande not och Thomas levererade som vanligt. Mycket underhållande och lärorikt program. Sämre kunde man ha det en lördagskväll i Hangö gästhamn. Men lite skämdes jag.  

Britt-Marie och bikarbonat

Jag har tidigare rekommenderat Fredrik Backmans romaner En man som heter Ove och Min mormor hälsar och säger förlåt. Se här. 

Häromdagen formligen sträckläste jag hans roman från 2014 om Britt-Marie, och lärde mig hur man ska bete sig på arbetsförmedlingen för att få jobb och att bikarbonat är överlägset som städmedel. Backman överträffar sig själv. Läs den!