Dan före dan

Jag bara älskar 23 december. Dan för dan. Speciellt på kvällen då julstöket är klart och hemmet är julpyntat. Då jag sitter, nybastad, i soffan med en glögg och njuter av de tända ljusen. 

Dan före dan är det storstädning. Golven ska dammsugas och moppas, rena mattor plockas fram. Badrummet skuras, det bäddas rent i sängarna och jag plockar fram röda julhanddukar och fleeceplädar. Den gamla goda julskivan med Michael Bolton (det ni, honom hade ni glömt helt!) från nittonhundrakalltomvintern får komma fram och familjen stönar. I år varvade vi med nyförvärvet Thomas Lundins julskiva och städningen gick som smort. Julen ska dofta klorit och Pled. Nystädat. Ja, och lite pepparkaka och glögg kanske också. 

Jag var väl kanske lite orolig för hur julen skulle bli i det nya hemmet, men också här har de älskade julpynten hittat sin plats. Tomtespeldosan står vid kakelugnen, halmbocken vaktar på trappan och min norska glastomte står som vanligt på vardagsrumsbordet. I år står granen på terrassen, utanför vardagsrumsfönstret och inne har vi istället en liten vas med tallkvistar. 

På köksbordet står julgrisen och skålen med clementiner (finns det juligare frukt än det?) på julduken som min kära moster har vävt till mig. Glöm inte burken med fammos spritskransar som också hör julen till. Och allra bäst är förstås att Ettan kom hem på kort julferie från Amsterdam idag. Hela familjen är samlad. 

Nu har jag förberett potatislådan för i morgon och rört ihop senapsströmmingen. Julklapparna väntar i förrådet och mina två vita amaryllisar blommar med stora fina vita blommor. Pojkarna badar bastu. Julfriden sänker sig över det Karlssonska hemmet. 

Jag önskar alla mina läsare en hjärtevarm jul. Njut och ta hand om varandra.