Städning - igen

Häromdagen satt jag ensam och åt min medhavda lunch i köket på jobb. (Ibland är det skönt att sitta ensam en stund och varva ner i stället för att umgås med kollegerna. Jag vet, ibland blir jag en aning asocial).
Jag plockade på måfå en tidning ur tidningshögen i tidningshyllan och bläddrade förstrött i den för att få lite underhållning mellan tuggorna. Du milde tid! En hel tidning som handlade enbart om STÄDNING!?!
Jag kunde inte låta bli att fascineras av hur mycket man kan skriva om städning och samtidigt insåg jag efter några minuter att jag a) är en riktig lortgris och b) både mitt hem och min arbetsplats är riktiga svinstior. Det finns så mycket jag inte visste om smutsiga ytor och skrymslen och om hur dessa ska rengöras.

Såpass skärrad blev jag att jag faktiskt tänkte ta hem tidningen för att i lugn och ro ta till mig de olika tipsen om julstädning, fönstertvätt osv. Då jag  skulle kolla hur gammal tidningen var (borde den ligga kvar några veckor till nytta för andra lortgrisar?) höll jag på att sätta spenatsoppan i halsen då jag såg att jag satt och läste nummer 8/2012. Detta var alltså INTE en engångsutgåva, utan tidningen Siivoustaito utkommer faktiskt i 8 (åtta) nummer per år!!

Jamen, HUR mycket kan man skriva om städning alltså? Jag insåg att tidningen ändå inte var nånting för mig. Den bör antingen tas på stort allvar, och sådan städiver har jag verkligen inte tid och lust med, eller så ska den helt enkelt struntas i. Sagt och gjort. Jag struntade i städbibeln och fortsätter mitt härliga lortiga liv.