Spänning i livet

Det finns olika sätt att skaffa sig spänning i livet. Trean och jag hade en gastkramande bilfärd till stan i morse. Strax efter att vi svängt ut på stora vägen droppade bilens räckvidd drastiskt från 32 km till --- km och färddatorn meddelade olycksbådande att det är dags att "Tanka snarast". Vi tittade på varandra med oro i blicken och åkte vidare under spänd tystnad. Kilometer efter kilometer avlades med fuktiga handflator och öronen på helspänn för att upptäcka eventuellt hostande ljud från motorn. Den tysta färden avbröts endast av Treans korthuggna kommando "Sätt i fritt" i nerförsbackarna (det hade jag redan gjort). Ytterligare ett par kilometer avklarade. Blickarna var spänt riktade mot tankens signallampa som hade slutat lysa och övergått till att blinka hysteriskt. Ännu ett par kilometer och vi befann oss redan på upplyst väg. Trean funderade oroligt på  goda förklaringar till förseningen och huruvida han skulle orka skuffa bilen sista biten. Själv tänkte jag mycket på hur mina högklackade skor och tunna ylleponcho skulle klara av den kyliga höstmorgonen. Ännu en kilometer och fotishallen skymtade redan, men ännu var det inte dags att pusta ut. Jag kurvade in på parkeringen och Trean hoppade ut med ett lättat "God speed" som avskedshälsning. (Den ungen måste börja titta mera på svenska program på TV). Jag tror jag höll andan den sista halva kilometern från fotishallen till macken.
Det är nog ett hujsigt spännande liv vi lever...