Egentligen är rubriken ju helt missvisande, för det var faktiskt mest kråkor jag såg och hörde då jag gick på söndagsförmiddagspromenad. Jag gick ju inte genom byn, utan den mellanlånga länken nerför Lindsbybacken och upp till Bonäsvägen, men hade nog väntat att stöta på lite fler ivriga motionärer än dom tre jag såg: tanten med spetsen, lilla tanten från byn och bonden från Westergård. Och så kråkorna förstås.
Så är det att bo på landet. Ensamt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tack och hej!
Nu är tiden för årsbokslut. Instagrammarna publicerar årets mest likeade bilder. På TV visas Året med kungafamiljen och andra årssammanfattn...
-
Det är släpärtstider igen. Under några korta högsommarveckor då man får tag på åkerärter på torget. En kortare period än den riktiga kräfts... -
Helt oförskyllt blandas jag in i Makens och Treans golfvurm. Den har pågått i några år nu, och oundvikligen blir man mer eller mindre engage...
-
Semestern sjunger på sista versen och arbetsvardagen lurar runt hörnet om ett par dagar. Jag såg mig omkring i hemmet och insåg att jag beh...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar