En helt vanlig dag på jobbet...


... påpekade M att min tröstepotta var tom. Pottan står på konferensbordet i mitt rum och ska vara fylld med choklad ifall någon behöver tröstäta. Ibland utspelar sig sådana samtal kring mitt bord, nämligen.


Nu har jag handlat choko så nu är både pottan och jag redo för eventuella stormiga diskussioner under hösten.


All you need is love. But a little chocolate now and then doesn't hurt.
at
Labels:

2 kommentarer:

  1. Viveca Salminen21 augusti 2013 kl. 19:14

    Tröstepottan skulle ständigt vara tom om jag skulle ha den på mitt bord. Inte för att så många ANDRA skulle behöva något ur den, men för att jag inte skulle kunna låta bli att ta en bit nu och då...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Camilla21 augusti 2013 kl. 19:33

      Men om du BEHÖVER en bit styrkechoko så är det ju tillåtet. Fast kanske inte alla dagar...

      Radera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Håller på att lära mig ett nytt språk

Lyssnade på det eminenta radioprogrammet Nästsista ordet i går. (Jag vägrar kalla radioprogram för poddar, call me oldfashioned). Det disku...

  • Släpärtstider
    Det är släpärtstider igen. Under några korta högsommarveckor då man får tag på åkerärter på torget. En kortare period än den riktiga kräfts...
  • Vem äter örnarna?
    Min arbetsplats har ett ovanligt rikt djurliv. Utanför huset strövar ofta hjortar och harar, och ibland kan en havsörn skymtas från konfere...
  • Ett galet semesterprojekt eller Det funkar faktiskt!
    Under semestern sysselsatte sig Maken med ett snickararbete av gigantiska mått. Ja, inte storleksmässigt alltså, utan arbetsmässigt. Med ett...