Nu lämnar jag Jonas Hassen Khemiris 'Ett öga rött' på hälft och vägrar läsa den till slut. Må så vara att Rinkebysvenskan har kommit för att stanna, men det är faktiskt alltför jobbigt att läsa en hel bok på dålig svenska.
Jag förstår att man vill krydda språket med nya ord och att man vill ge färg åt persongalleriet och åt dialogen med att låta dialekter och brytningar och främmande språk komma fram. De' fattar jag väl. Bien sûr. Det man inte kan dissa heller :).
Men den berättande texten ska nog fortsättningsvis skrivas på vacker svenska. Säger jag bestämt. Kalla mig old school, men...
Och förresten. Om du hör Jonas Hassen Khemiri tala, märker du genast att han inte talar invandrarsvenska, utan "vanlig" svenska. Hur genuint skriven är då hans roman? Klingar lite falskt i mina öron.
PS. Keff är nysvenska och betyder dålig, värdelös. Ordet härstammar från arabiskan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ett evigt firande
Idag har jag åter en gång firat min födelsedag! Tänk att få använda sina födelsedagspresenter just då det känns som mest behövligt! Kunna fi...
-
Det är släpärtstider igen. Under några korta högsommarveckor då man får tag på åkerärter på torget. En kortare period än den riktiga kräfts... -
För några dagar sedan läste jag i Husis kåseri om kåsörens ständigt återkommande dröm där hon befinner sig hemma i sitt flickrum och packar...
-
Suomen paras leipuri, det var min mommo Svea det. Nu stiger mina systrar och mina Borgå-kusiner upp och hojtar att hon faktiskt var deras m...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar