Häromdagen stod jag som vanligt i tvättstugan vid 6-tiden på morgonen och sysslade med nattens tvätt. Och råkade dra ner en metallstång med ett tiotal tomma klädhängare över tvättmaskinen. Detta åstadkom ett oväsen som påminde tex om en tall som faller över huset och drar med sig halva gaveln eller om ett gäng inbrottstjuvar som slår in alla fönsterrutorna i vardagsrummet med kofot. På en gång.
Det öronbedövande skramlet kunde ha väckt de döda och måste ha hörts ända till grannen. Med hjärtat i halsgropen väntade jag på att de tre urstarka och jättemodiga sönerna skulle komma springande för att se vad som hade hänt. Och eventuellt rädda sin stackars mor från någonting hemskt. Men inget hände. Absolut ingenting. Alla tre fortsatte att sova sin skönhetssömn som om inget hade hänt.
Ifall det nästa gång på riktigt är fråga om tallar eller inbrottstjuvar är det bra att veta att närmaste hjälpande hand finns hos farbror Sven i grannhuset.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Det är släpärtstider igen. Under några korta högsommarveckor då man får tag på åkerärter på torget. En kortare period än den riktiga kräfts... -
Min arbetsplats har ett ovanligt rikt djurliv. Utanför huset strövar ofta hjortar och harar, och ibland kan en havsörn skymtas från konfere...
-
Under semestern sysselsatte sig Maken med ett snickararbete av gigantiska mått. Ja, inte storleksmässigt alltså, utan arbetsmässigt. Med ett...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar