Fyraochfemtio

Jag blir galen på att det fortfarande finns människor som räknar om euro till finska mark. Dom är tackochlov inte så många längre, men det är fullkomligt irrelevant att räkna om ett europris till en valuta som upphörde att existera 31.12.2001 och som alltså inte på något sätt beaktar inflationen, yenens värde i förhållande till den amerikanska dollarn, finanskrisen i Grekland, import- och exporttullarnas utveckling eller devalveringen i Vitryssland.

Nåväl, idag besökte jag Uudista ja Uudistu-mässan i Finlandiahuset i Hufvudstaden. En helt normal mässtillställning med många utställare, intressanta föredrag och goda talare där man samlar på sig en massa broschyrer och visitkort som man sedan lägger på en hylla och antagligen glömmer att läsa. En tillställning där man köper en kaffe och en torr semla för sjuochfemtio och sedan går på runda bland utställningsbåsen för att bli bjuden på efterrätt. Det brukar vara Fazers Blå konfekt, Geisha och salta stickor. I år hade man tur och kunde få ett par äppel också.
Nångång under dagens lopp blev jag törstig och gick för att köpa en flaska källvatten från caféet. Vattnet var inte kolsyrat eller mineralsatt och serverades inte med isbitar ur ett högt kristallglas i dämpad belysning till tonerna av en symfoniorkester. Det var inte Perrier eller San Pellegrino eller Veen utan vanligt Novellevatten i plastflaska. Och ½ liter kostade fyra euro och femtio cent (4,50)!

Hallå!! 4,50 euro för källvatten i ett land där kranvattnet är fullt drickbart, ställvis till och med riktigt gott!?! Skulle någon år 1999 ha kunnat tänka sig att punga ut med 26 mark och 75 penni för en halvliter vatten?! I think not. Låt vara att det är förlegat att dra fram mark-kortet som i 99 fall av 100 saknar relevans, men den här gången vill jag göra det för att provocera.

Under bråkdelen av en sekund övervägde jag att tacka nej till vattnet och istället springa ner till damtoaletten för att dricka ur kranen. Men stoltheten tog överhanden och jag betalade med gråten i halsen. Och släckte törsten.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Håller på att lära mig ett nytt språk

Lyssnade på det eminenta radioprogrammet Nästsista ordet i går. (Jag vägrar kalla radioprogram för poddar, call me oldfashioned). Det disku...