Flås i vardagsrummet

Hoppas ni alla mår bra där ute i vaccinationsköerna! Vintern håller på att släppa sitt grepp och takdroppet ackompanjerar småfåglarnas vårserenad. Regn i kombination med nattliga minusgrader skapar ovanligt lömska dödsfällor längs trottoarer och parkeringsplatser. Nu om nånsin behövs halkskydd och tålamod. Personer som fortfarande lider av sviterna av benbrott har extra svårt att hitta lämpliga motionsformer. Promenader går mest ut på att trippa försiktigt. Att cykla är otänkbart. Simhallen är stängd. 

Enter Teams-workout! Raseborgs stads idrotts- och hälsomotion drar livejumppa flera gånger i veckan. Det är bara att slå på datorn och koppla upp sig. Och flåsa på hemma i vardagsrummet. Tack för den fina servicen!

Master chef i snön

Tänk att man ännu i den här åldern kan lära sig nytt. Speciellt jag som ju redan kan det mesta. 😜 

I lördags inledde vi traditionsenligt sportlovet med ett händelserikt vinterjippo i goda vänners lag. Efter temppurata, skidning och promenad slog vi läger på isen och arrangörerna delade ut arbetsuppgifter till alla deltagare. Det skulle tändas brasa, grillas korv och stekas plättar på Muurikka. Bland annat. Jag och mitt arbetspar I stirrade förskräckt på vår uppgift.

I, som några decennier yngre än mig, hade aldrig hört ordet Trangia förut. Jag, som är några decennier äldre än honom, kunde väl ändå placera den i rätt sammanhang. Jag har dock aldrig använt en dylik mojäng. Men ser man på - with a little help from a friend byggde vi ihop Trangian och värmde köttfärssås till plättarna som om vi aldrig gjort annat. 

Tänk hur gott mat kan smaka utomhus, efter flera timmar i friska luften. Men framför allt i trevligt sällskap. Hurra för vinterfest!

TV:ns makt

Medias makt upphör aldrig att förvåna. Man kan nästan kalla sig influencer då oskyldiga blogginlägg helt otippat tycks leda till att folk plötsligt börjar rosta karelska piroger i brödrosten eller slutar äta passionsfrukt (se tidigare inlägg). (Det var ju inte meningen!)

Under veckoslutet föll maken offer för TV:ns påverkan. I vårt alla tiders favoritprogram På spåret handlade en fråga om kålen pak choi, som ingen av oss kände till, trots mångårig erfarenhet av mat av alla sorter. Dröm om min förvåning (och förskräckelse) då sagda make kom hem från butiken på lördag med en påse pak choi. Goda råd var dyra, men min vän Google kom till undsättning (tror faktiskt inte Rutiga kokboken har recept på pak choi) och jag lyckades sno ihop en rätt så smaklig kålröra med vitlök, soja och sesamfrön. 

Dock gick stekt pak choi inte upp på maträtternas tio i topp-lista, och kommer knappast att serveras särdeles ofta på det karlssonska matbordet. Detta som gott råd till alla läsare där ute som eventuellt känner sig influerade av våra kulinariska experiment. 

Tidsmaskinen

Då kända och kloka personer får frågan om vad de skulle göra om de kunde göra tidsresor svarar de ofta nånting klokt och vuxet som att de skulle åka med Columbus och upptäcka Amerika eller äta middag med Winston Churchill. 

Om jag kunde resa i tiden skulle jag vilja söka upp de modiga människor som prövar på nya saker att äta. Han som första gången kokade en potatis till exempel eller skalade en banan eller stekte ett ägg. Och speciellt den galenpannan som hittade en passionsfrukt, väntade tills den skrumpnade ihop, skar itu den och åt det gulgröna klumpiga snoret inuti. 

Och tänk vilken övertalningsförmåga denna kulinariska stigfinnare besatt! Även om du är övertygad om att det här är jättegott, skulle du få en femåring eller en kinkig onkel att smaka på passionsfrukt?