För en person som nyligen gjort tre konsekutiva flygresor med en sammanlagd restid på ca tjugo timmar (plus väntetid därutöver), känns det lite som att vrida om kniven i såret att sätta sig på ett tåg från Sydney till Melbourne med en tidtabell på elva timmar. Men tåget är bekvämt och vyerna utanför fönstret är varierande och vackra. Jag sitter med kameran i högsta hugg och förbannar speglingen i fönstret som hindrar mig från att fånga allt det spännande som syns från tågvallen. Personalen är lite gladare och trevligare och det försiggår mera korridorsnack bland idel främlingar - annars känns det som hemma på Intercity mellan Åbo och Helsingfors. Fast stationerna där vi stannar låter onekligen mer spännande. Cootamundra, Yass Junction, Wagga Wagga, Wangaratta, The Rock...
Landskapet flimrar förbi. Får i mängder, kor, hästar. En och annan kamel och alpacka. Fåglar, kaniner. Och plötsligt också en känguru! Kängurun är lite som trattkantareller - först är de svåra att få syn på, men då du väl har sett en så ser du flera. Hur vanliga är dom? Ja, under mina elva timmar på tåget såg jag rätt många, så min gissning är att de är ungefär lika vanliga som hjortar längs Pojovägen en oktoberkväll i skymningen.
Tågbiljetten kostade 50 AUD, alltså ca 35 euro. Det känns väl rimligt. Rimligt billigt.
Nu ligger Melbourne framför mina fötter. Bokstavligen. Från mitt rum på nittonde våningen, med fönster från golv till tak. G′day mates!