Vilken överraskning!

För ett par veckor sedan frågade Maken lite sådär allmänt om Systers och Svågers planer för valborgsmässoafton. I förra veckan kom jag med ett regelrätt förslag om att vi skulle fira vappen hos dem i år. Och idag påminde Maken dem om att vappen infaller om några dagar.
Trägen vinner. Idag på eftermiddagen fick vi inbjudan att fira valborgsmässoafton i Langansböle. Vilken trevlig överraskning, inte sant!


PS. Vi är inte alltid så här påflugna och fräcka. Bara ibland. 

En helt vanlig dag på jobbet...

...kan man ta lååånglunch med kolleger från förra jobbet och samtidigt återse de "gamla jaktmarkerna" i Fiskars Bruk. Det kallas Networking och gör gott för både själ och kropp.
Sedan kan man späda på med att åka raka vägen hem istället för till kontoret och njuta av en solig eftermiddag på hemmakontoret. Det går bra att sköta epost och telefonsamtal hemma i soffhörnet också.

Fram för flera "vanliga dagar" på jobbet!

Ögonblicksbilder från Paris


En storstadssemester är inte semester i ordets rätta bemärkelse. Vi satte våra trötta fötter på fosterjorden i går kväll efter tre händelserika dagar i i Paris och idag vilar jag och tvättar. Och kollar på lite bilder...
Champs Elysées under regntunga skyar.
Ägaren till denhär cykeln, noga fastlåst med lås och vajrar, är kanske extra aktsam och bär omkring på däcken för att de inte ska bli stulna.
Eller så bli han rätt så överraskad då han upptäcker att delar av cykeln har försvunnit trots försiktighetsåtgärderna. 
Abercrombie&Fitch. Shoppinggalna tonårstjejer, hög musik, trängsel till max.  Men ack så tuffa kläder.
Mjukisparadiset i Disneystore...
Fasadtvätt. Inte filminspelning alltså. Undrar vad det finska arbetarskyddet skulle tycka om detta. 
Vi träffade en tystlåten parisare uppe i klocktornet i Notre Dame.  A room with a view. 
Under Triumfbågen brann den eviga elden.
Det är inte bara blommor man säljer på Marché des Fleurs. Får det lov att vara en höna, en papegoja eller kanske ett par kanariefåglar?
Vårstädning i parkerna. Vi åt ett par crêpes på bänken bredvid. 
Mitt bästa köp i modets mecka - superbekväma, ultralätta nya Nike. Fötterna tackar. 
En läskande paus efter söndagens mässa i Notre Dame.  Och 387 trappsteg uppför och nerför klocktornet. 
Place de la Concorde. Och regnmolnen blir bara fler och fler. Spridda skurar under fredagen. 
Pyramiden vid Louvren i modernt glas och metall bryter mot resten av den maffiga arkitekturen.
Spännande bystgrupp på Louvren. Finn ett fel...
Vi njöt av cafélivet i solskenet. Folkvimmel, solglasögon. Spring is in the air...
Trean åt en hel gris till middag. Ribs med franskis ger energi efter en ansträngande dag. 
Vi lämnar Paris vackraste kyrka Sacre Coeur och vandrar längs trapporna ner mot Montmartre.
Kylig aprilmorgon i Tuilerierna. Eiffeltornet skimrar tunt och skört i bakgrunden.
Det grönskar och vårblommorna är som vackrast.  

Endast vid uppvärmningen syntes både Zlatan och Beckham ute på planen samtidigt.
Söndagkvällens ligamatch Paris Saint-Germain vs Nice slutade 3-0. 
Var annanstans betalar man gärna för att få köa, trängas och frysa om inte i Eiffeltornet? Kanske värt att göra det en gång i livet?
Vårrullar och dumplings. 
Fullt med lovelocks på broräcket. Och en kärlekssaga som tydligen fått ett sorgligt slut här. 

Borta bra men hemma bäst. 

Dubbelarbete

Det är jobbigt med nytt jobb. Att stiga upp en timme tidigare än normalt för att hinna till jobbet till 06.30. Att ligga steget före och se till att det finns en rejäl matsäck att packa med för en nio timmars arbetsdag. Att till och med koka kaffetermos med till dagen. Att ligga i sängen vid femtiden på morgonen och höra regnet skvala utanför och tänka på hur dränkt man kommer att vara efter en dag i utomhusarbete.

Har jag bytt jobb? Eller är det fråga om drastiska nyarrangemang på nuvarande jobbet? Nej, det är bara Tvåan som har fått sommarjobb och bara hans mamma som inte kan låta bli att lägga sig i och "curla" lite för honom. Nu är det första veckan på gång, och både ni och samhället får nog ursäkta mig för att jag försöker ha lite koll på hur det går.

Och såhär kommer det inte att fortsätta, det kan jag lova. Ett jobb räcker mer än väl för mig. Men nu ska jag gå och kolla att han inte glömmer sin matsäck...

Kunden har alltid rätt

Man kurvar in på K-Supermarkets parkering en fredageftermiddag efter fyra och är trött efter arbetsveckan och lite hungrig och längtar hem till soffan och ett glas vin och parkeringen är förstås full av bilar och man har oturen att köra pojkarnas Skruttomobil som låter som om den hålls ihop endast av viljekraft och silvertejp och känns som om den kommer att upplösas i sina minsta beståndsdelar vilken sekund som helst. Och parkeringsplatsen är full av människor som kommer sakta vaggande med sina shoppingkassar och hushållspapperssäckar med femtielva rullar i och en hundmatssäck på en kubikmeter och två ölportföljer och fyller hela körfältet och stoppar upp biltrafiken och hindrar den Ankommande Kunden (läs mig) och man knyter näven i skydd av instrumentbrädan och väntar tålmodigt på att de ska flytta sig åt sidan så att man får parkera.

Och så  rundar man butiken och undviker skickligt både farbrorn med glasögonputsmedel och tanten med grönsaksskalarna och en konsulent som bjuder på glass och måste gå tillbaka tre gånger för att hämta grynost och russin och grovt salt och väljer förstås fel kassakö där kunden före mig har glömt att väga sina citroner och dessutom lusläser kvittot och påstår att osten är fel prissatt. Och sedan går man ut på parkeringen med fyra shoppingkassar och handväska och vaggar sakta fram mot sin bil och sneddar över körfältet för att armarna håller på att brista under bördan och knyter mentalt knytnäven i fickan medan man tittar argt på bilisterna som stör den Avgående Kunden (läs mig) på väg med sin last till bilen.

Därefter rätten och packen eder sade Gustav Wasa. Det är väl märkligt att det alltid är jag som har rätt.

Ofantligt, omåttligt, orimligt

... trött, kände jag mig idag efter jobbet och matbutiken. Ni vet, sådär förlamande trött så att man bara vill lägga ner sig och kura ihop sig under en filt på soffan och dra för gardinerna så att man slipper se den uppfordrande solen som skiner så obarmhärtigt på dammet och tvätthögarna och de andra uppgifterna som väntar runtom i huset. Och så halvligger man där och tänker de ABSOLUT  förbjudna tankarna att man egentligen helst kunde ge blanka f-n i vattenjumppan idag och bara stanna hemma istället och kanske kolla lite på facebook eller läsa en bok eller lösa ett korsord eller något annat stillsamt och avkopplande. Men så ryter man till och säger till sig själv på SKARPEN att släpa upp sin lata rumpa ur soffan och packa en väska och pallra sig iväg till simhallen och det meddetsamma. Och i omklädningsrummet sitter man och gäspar håglöst framför sitt skåp och plockar förstrött med shampoflaskor och strumpor och nycklar och hoppas lite halvt att man kanske skulle ha glömt baddräkten hemma, men så hittar man den i botten på kassen och så kommer en annan från jumppagruppen och gäspar lika stort och så smittar tröttheten ännu mer och vi tittar på varann med rödkantade ögon och vet PRECIS hur den andra känner sig. Och så kränger man på sig den arma baddräkten och går ut i simhallen och tvingar sig ner i det hejdlöst kalla och VÅTA vattnet och får genast vattenstrittor på glasögonen och kallsupar i magen och tänker att man är ju egentligen inte riktigt klok heller som pinar sig på dethär viset. Men så drar jumppan igång och idag jumpade vi inte med bälten som vanligt utan balanserade på dom där färggranna flytkorvarna och försökte göra en massa rörelser som bara misslyckades och det kom ganska mycket mer vattenstrittor på glasögonen och flera liter kallsupar men det var både tungt och också himla ROLIGT (säkert också för sådana som tittade på).

Och sedan, efter bastun och duschen, får jag äntligen sjunka ner i soffan och låta den sköna tröttheten sprida sig i kroppen och ha GOTT samvete medan jag kollar lite på facebook och löser lite korsord och väntar på att André Wickströms nya talk show Gamla onsdag ska börja. Solen skiner inte längre in genom fönstren så dammet syns inte längre och de andra uppgifterna finns nog kvar i morgon också. Vilken tur att jag var så sträng med mig själv.
Skön tisdagskväll till er alla!

Springtime in Paris

Jag har en teori om solsken. Året har ett visst antal soliga dagar. Resten av dagarna är mulna och/eller regniga. Efter den här härliga soliga marsmånaden går jag nu omkring och oroar mig för att solskensdagarna kommer att vara slut då det blir juli och semestern ska köra igång. Tja, vi hade ju i alla fall en fin vinter i år...


I väntan på att våren ska anlända med fågelkvitter, krokusar i rabatten, sommardäck och den första fjärilen  tröstar jag och Trean oss med att planera vår veckoslutsresa till Paris om två veckor. Le printemps à Paris. Och så shopping på Printemps à Paris...

Retur från Blåkulla

Jag sitter i min favoritfåtölj och njuter av de sista skälvande minuterna av en fin påskhelg. En långhelg präglad  av umgänge med släkt och vänner, god mat och gott om tid. Just precis den korta andhämtningspaus som behövdes för att samla krafter.

Jag steg utanför bekvämlighetszonen på långfredagen och deltog lite halvhjärtat i Makens spontana whiskyprovning. Mest med grimaser, men ändå. Terrassäsongen korkades med årets första grillkorv i glatt sällskap på lördagen i Langansböle. På söndag spelade jag Safari med Halvan och så lekte vi vår nya favoritlek Kungsörnen och Kungsfågeln. (Jag får vara den höjdrädda Kungsörnen och han är Kungsfågeln som sitter på min rygg och styr). Så skönt att inte ha program på påskmåndag och ha tid för tvätt och strykbyke hela dagen lång. 



Sill och lax och ägg och romröra till förrätt.
Lamm à la Husfar.
Memma eller kvark till efterrätt.
Jag tror alla var mätta efter påsklunchen.
Påskharen var sällsynt givmild i år.
"Men strunt är strunt och snus är snus, om och i gyllne dosor. Men rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor", sade Fröding. Fast jag hade tulpaner i mitt krus.  
Påsken är förbi. En ny, arbetsdryg men tacknämligt kort arbetsvecka är på ingång. Och aprilbladet har vänts upp i kalendern. Det blir vår!

Vems bröllop?

Mammor är för det mesta bra att ha, men speciellt bra är det med en mamma som bjuder på Tallinnresa och operabesök. Det är min mamma det!  V...