Häromdagen bongade jag Jessica Andersson på inrikesterminalen på Arlanda där jag skulle sammanstråla med en kollega som flög in från Ronneby. Hon kom med ett plan från Göteborg eller möjligen Växjö och hade märkligt nog inte en åtsittande klänning i silverlamé som knappt täckte rumpan och skyhöga klackar.
Istället hade hon en säckig, fotsid, svart kjol, muminväska, knappast nån make-up alls, rätt så risigt hår faktiskt och en cigarett i handen. Skulle inte den väntande taxichauffören ha hållit upp en skylt med hennes namn på skulle jag faktiskt aldrig känt igen henne.
Sedan gick vi ut till taxibilarna. Inte tillsammans förstås, utan hon till sin förbeställda bil och jag och min kollega till taxikön.
Om du undrar vem i hela sjuttsingen jag dillar om, så kan du kolla här: http://www.jessicaandersson.com/
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
¡Hola, amigos!
Lo siento, bloggen har gått på sparlåga de senaste veckorna. Det beror närmast på att jag har varit upptagen med livet. Livet som i förra ve...
-
Det är släpärtstider igen. Under några korta högsommarveckor då man får tag på åkerärter på torget. En kortare period än den riktiga kräfts... -
Min arbetsplats har ett ovanligt rikt djurliv. Utanför huset strövar ofta hjortar och harar, och ibland kan en havsörn skymtas från konfere...
-
Under semestern sysselsatte sig Maken med ett snickararbete av gigantiska mått. Ja, inte storleksmässigt alltså, utan arbetsmässigt. Med ett...
Näej, nu blev jag riktigt besviken på dej, Camilla!
SvaraRaderaTrodde jag sku få se en bild av dej i kortkort silverlame :(, strunt i alla världens Jessicor...
Vilseledande reklam, menar du...
SvaraRadera