Häromdagen bongade jag Jessica Andersson på inrikesterminalen på Arlanda där jag skulle sammanstråla med en kollega som flög in från Ronneby. Hon kom med ett plan från Göteborg eller möjligen Växjö och hade märkligt nog inte en åtsittande klänning i silverlamé som knappt täckte rumpan och skyhöga klackar.
Istället hade hon en säckig, fotsid, svart kjol, muminväska, knappast nån make-up alls, rätt så risigt hår faktiskt och en cigarett i handen. Skulle inte den väntande taxichauffören ha hållit upp en skylt med hennes namn på skulle jag faktiskt aldrig känt igen henne.
Sedan gick vi ut till taxibilarna. Inte tillsammans förstås, utan hon till sin förbeställda bil och jag och min kollega till taxikön.
Om du undrar vem i hela sjuttsingen jag dillar om, så kan du kolla här: http://www.jessicaandersson.com/
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ett evigt firande
Idag har jag åter en gång firat min födelsedag! Tänk att få använda sina födelsedagspresenter just då det känns som mest behövligt! Kunna fi...
-
Det är släpärtstider igen. Under några korta högsommarveckor då man får tag på åkerärter på torget. En kortare period än den riktiga kräfts... -
För några dagar sedan läste jag i Husis kåseri om kåsörens ständigt återkommande dröm där hon befinner sig hemma i sitt flickrum och packar...
-
Suomen paras leipuri, det var min mommo Svea det. Nu stiger mina systrar och mina Borgå-kusiner upp och hojtar att hon faktiskt var deras m...
Näej, nu blev jag riktigt besviken på dej, Camilla!
SvaraRaderaTrodde jag sku få se en bild av dej i kortkort silverlame :(, strunt i alla världens Jessicor...
Vilseledande reklam, menar du...
SvaraRadera