Det var en svensk, en irländare och en finne...

Vi utrustade en brokig skara vänner med skidor, termosar och grillkorv och gjorde en sportlovsutfärd till den nybyggda grillstugan i Grabbskogterrängen. Samtidigt bevisades att den finska skidåkargenen står sig slätt mot vanlig envishet och stark vilja...

Gänget bestod av en förfinskad irländare, två Ystadbor och ett myller av Raseborgare i åldern 2 till 50+, varav två har rötter på betydligt sydligare breddgrader, och alla tog sig helskinnade, med stor bravur och med hedern i behåll längs det sex kilometer långa spåret till det hägrande målet vid grillen. De yngsta deltagarna fick åka rinka eller pulka då orken tröt, de rutinerade skidarna löpte fram och tillbaka längs spåret för att hålla koll på alla fåren i den oorganiserade skocken och heja dem framåt med uppmuntrande tillrop och de ivrigaste 50+arna började redan planera nästa års Vasalopp.

Själv är jag ingen Marit Björgen på skidor precis, men eftersom jag faktiskt var en av dem med flest skidade kilometrar bakom mej i år, så fick jag också njuta av känslan att se van ut och inte bli omskidad hela tiden. Det är ju inte så ofta...

Efteråt mjukades trötta leder upp i bastun, fisksoppan och pannkakan hade strykande åtgång och planerna för nästa års sportlovsjippo gick vilda.
En sån härlig dag! Pröva på det ni också!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Håller på att lära mig ett nytt språk

Lyssnade på det eminenta radioprogrammet Nästsista ordet i går. (Jag vägrar kalla radioprogram för poddar, call me oldfashioned). Det disku...