Det måste vara ett ålderstecken, det där med upproriskhet. Jag har inte känt så här sedan tonåren, men nu sitter det en liten rebellisk djävul på min vänstra axel var och varannan dag och lurar mig att göra en massa olutheranska beslut.
Just nu har jag varit helt vild och tagit ut en USB-sticka ur datorn utan att mata ut den i safe mode! Det ni!
Nu ska jag gå ut på gården och sparka omkring lite småsten också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Håller på att lära mig ett nytt språk
Lyssnade på det eminenta radioprogrammet Nästsista ordet i går. (Jag vägrar kalla radioprogram för poddar, call me oldfashioned). Det disku...
-
Det är släpärtstider igen. Under några korta högsommarveckor då man får tag på åkerärter på torget. En kortare period än den riktiga kräfts...
-
Min arbetsplats har ett ovanligt rikt djurliv. Utanför huset strövar ofta hjortar och harar, och ibland kan en havsörn skymtas från konfere...
-
Under semestern sysselsatte sig Maken med ett snickararbete av gigantiska mått. Ja, inte storleksmässigt alltså, utan arbetsmässigt. Med ett...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar