Hur är det möjligt att jag, som i somras fyllde 29 år och känner mig om möjligt ännu yngre, idag har firat min äldsta sons 20-årsdag? (Ja, ja, han fyller ju i morgon men vi ställde till med kalas för tjocka släkten idag för enkelhetens skull).
För 20 år sedan hände det sig på morgonen den 17 oktober att vattnet gick hemma i köket. Det var tre veckor till beräknad nedkomst och ingen väska var packad och mamman var väldigt oförberedd men det var bara att åka in till Ekenäs BB och hänga med. Värkarbetet behövde hjälp för att komma igång, och inte förrän på kvällskvisten började det bli lite så där otrevligt och besvärligt i förlossningssalen. Klockan 23.05, efter ganska många om och men och en hel del umbäranden och lustgas så föddes han, Prinsen, Guldklimpen, den Förstfödde. Idag är han uppemot 1,90 lång med skonummer 44, undersergeant och studerande.
Det har varit tjugo händelserika år, och vi hoppas på många, många roliga år till. Grattis i morgon på riktiga dagen, vännen min!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Det är släpärtstider igen. Under några korta högsommarveckor då man får tag på åkerärter på torget. En kortare period än den riktiga kräfts... -
Min arbetsplats har ett ovanligt rikt djurliv. Utanför huset strövar ofta hjortar och harar, och ibland kan en havsörn skymtas från konfere...
-
Under semestern sysselsatte sig Maken med ett snickararbete av gigantiska mått. Ja, inte storleksmässigt alltså, utan arbetsmässigt. Med ett...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar