Hej alla lördagsglada!
Jag klagar inte så mycket. Eller jo, det gör jag väl. Det är inte roligt att ha gipsad fot☹️. Men det finns mycket att vara glad och tacksam för och det gäller att kunna fokusera på det istället.
Jag är tacksam för att jag inte bor ensam, och att det finns hjälp att få då det behövs. Till exempel bjöds jag på improviserat kräftkalas igår fredagen till ära och fick mitt morgonkaffe serverat på terrassen idag.
Jag är tacksam för att jag trots sjukledigheten kan jobba lite på distans. Dels för att jag tror jag kan göra nytta också på telefon och epost, och dels för att det skulle bli så erbarmligt tråkigt att göra ingenting dagarna i ända.
Jag är tacksam för att det här hände på sommaren. Det kan tyckas märkligt, men jag är så tacksam över att inte behöva fundera på byxor och strumpor och att kunna gå ut på terrassen och njuta av solen och trädgården. Skulle det här ha skett i snö och halka i januari skulle jag troligen sitta inomhus i tre månader, glåmig och hängig och eländig.
Och så är jag verkligen tacksam för att det bara är vänster ben som är gipsat, inte båda benen eller armarna. Sånt har hänt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar