Suomen paras leipuri

Suomen paras leipuri, det var min mommo Svea det. Nu stiger mina systrar och mina Borgå-kusiner upp och hojtar att hon faktiskt var deras mommo också. Det stämmer förstås, men ickedestomindre var hon framför allt Finlands bästa bagare. 
Min mommo bodde under mina barndomsår hemma hos oss. Tre generationer under samma tak som förr i världen. Vi hade hönor och grisar också och hämtade mjölken från mjölkbonden i granngården i mjölkkannor. Så gammal är jag... 
Men nu ska vi hålla oss till saken. Det bästa jag visste var att komma hem från skolan och mötas av doften av nybakt. Efter den långa och tunga skolvägen (alla ni som känner mig från barndomen kan fnissa högt här!) var det ljuvligt att sätta sig vid köksbordet och äta mommos semlor med smör. Eller nybakta örfilar med kall mjölk till. Hon bakade ofta. Och vi åt. 
Då det vankades till kafferep fylldes kakburkarna med småbröd. Ingen (förlåt svärmor!) kan baka lika goda spritskransar som mommo. Jag kan ännu känna smaken av dem på tungan. Och då är det faktiskt drygt 23 år sedan mommo gick bort. Och så bakade hon danska äppelbakelser. Två tunna, spröda runda kex, som tagits ut med ett glas, lades ihop med en klick hemlagat äppelmos emellan. Jag är inte så förtjust i äppelmos så jag åt danska äppelbakelser utan äppel. Kexen bara smälte i munnen. Skurna kakor, finska pinnar, hon kunde baka så många olika sorters småbröd. Och vi åt. Tårtor. Smörgåstårtor. Äppelkakor i äppeltider. Ambrosiatårtor. Toscakakor med ett toscatäcke som ingen annan kan åstadkomma.  
Mommos bravur var ändå sandkakan. Ingen kan baka en lika fin sandkaka som mommo. Jag gör mitt bästa, men den blir bara nästan lika bra. Jag tror att det inte räcker med att ha det rätta receptet, man måste ha känslan i fingrarna också. Mommos känsla. Och så den där lilla skvätten konjak...


Mommos sandkaka

250 gram smält margarin
250 gram socker
3 ägg
250 g potatismjöl
½ tsk bakpulver
½ dl konjak

Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Sikta ner potatismjöl och bakpulver. Vänd försiktigt ner det heta smälta smöret och till slut konjaken. Smörj och bröa formen ordentligt, kakan fastnar lätt. Grädda 1 timme i 175 grader.

4 kommentarer:

  1. och vet du vad? Kakan äv faktiskt glutenfri också! Men komihåg att bröa också med nåt glutenfritt, t.ex., polenta eller mandelmjöl

    SvaraRadera
  2. Hon rörde alltid sockret och smöret för hand, kanske är det hemligheten?! ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det gjorde hon. Jag var alltid imponerad av hur stark hon var. Men till den här kakan ska man vispa ägg och socker och smöret ska smältas.

      Radera

Håller på att lära mig ett nytt språk

Lyssnade på det eminenta radioprogrammet Nästsista ordet i går. (Jag vägrar kalla radioprogram för poddar, call me oldfashioned). Det disku...