Social Media växer i rasande fart. Medelålders dinosaurier som jag själv hänger nätt och jämnt med i utvecklingen, mycket tack vare ett stort intresse för kommunikation och information, speciellt elektroniskt. Men väldigt få orkar och hinner täcka in hela området. Jag själv har fullt upp att hinna med Facebook, min blog och LinkedIn. Någon annan väljer Twitter, Google+, YouTube eller Irc och några få satsar all sin fritid på att finnas i alla communityn och ständigt vara uppkopplad. Endel är aktiva på diskussionsforum som handlar om trädgård eller barn eller resor eller bilar eller matlagning.
Den som väljer att stå utanför hela ståhejet gör också ett val. Ett modigt val i dag då alla, verkligen alla, finns ute i cyberrymden och mycket i dagens samhälle händer virtuellt.
Jag väljer Facebook för att hålla kontakt med släkt och vänner. På Facebook kan jag följa med olika nätverk och föreningar jag tillhör. På LinkedIn bygger jag mitt professionella nätverk och får en massa nyttig information för mitt jobb. LinkedIn blir mer och mer intressant för rekryteringar och tjänsteutbyten. Och i min blog kan jag lindra min skrivklåda och skriva om sådant som intresserar och förundrar mig.
SoMe ser inte till ålder, kön eller bakgrund - i forumen blandas pensionärer, ungdomar, barn, kvinnor, pojkar, direktörer, datanördar, brevbärare och murare om vart annat. Alla bidrar med nånting och alla kan hitta något intressant där ute. Det är ju det som är så fascinerande!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ett evigt firande
Idag har jag åter en gång firat min födelsedag! Tänk att få använda sina födelsedagspresenter just då det känns som mest behövligt! Kunna fi...

-
Det är släpärtstider igen. Under några korta högsommarveckor då man får tag på åkerärter på torget. En kortare period än den riktiga kräfts...
-
För några dagar sedan läste jag i Husis kåseri om kåsörens ständigt återkommande dröm där hon befinner sig hemma i sitt flickrum och packar...
-
Suomen paras leipuri, det var min mommo Svea det. Nu stiger mina systrar och mina Borgå-kusiner upp och hojtar att hon faktiskt var deras m...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar